Uppsatsen fördjupar sig i användningen av personlighetstester. Idag förekommer det en diskussion i forskarsamhället kring personlighetstesters validitet och förmåga att mäta personligheter. Studier har dock även visat att det finns ett starkt stöd för testerna inom HR-världen. Vårt syfte var att undersöka vilken roll testet kan ha i förhållande till de meningsskapande organiseringsprocesser som bidrar till att skapa organisationskulturen. Detta för att bidra till ökad kunskap kring hur testerna kan fungera som mer än ett rationellt verktyg. Metoden som ligger till grund för uppsatsen är en fallstudie och data inhämtades genom kvalitativa intervjuer tillsammans med tre personer från HR- avdelningen, två chefer och två medarbetare inom organisationen. I kapitlet “empiri & analys” belyses intressanta delar ur empirin med hjälp av olika teorier som är av relevans för frågeställningen. Vad vi har kunnat se är att personlighetstesterna, utöver dess roll som instrumentellt verktyg, blivit en slags kulturell artefakt. Detta genom att organisationsmedlemmarna översatt idén till handling i den lokala praktiken och i samband med det gett testet mening. Genom att betrakta vår empiri utifrån Andreas Werrs studie har vi kunnat visa på att testerna också kan få en roll som kulturbärare, begreppsapparat och osäkerhetsreducerare i samband med användningen.