I denna uppsats undersöks hyressättningssystemet i Malmö: Malmömodellen. Syftet bakom denna systematiska hyressättningsmodellen var att försöka få till en förbättrad situation på Malmös bostadsmarknad där svarthandel med kontrakt och svårmotiverade skillnader i hyresnivåer var ett utbrett problem. Malmömodellens införande innebar att stadens bostadsområden rangordnades utifrån attraktivitet - lägets attraktivitet skulle få större inverkan på hyran. Det innebar även att en modell för hyrespåslag utifrån olika parametrar kopplade till bostadens standard infördes. Studien tar sin utgångspunkt i att studera hur dessa förändringar påverkar segregation och gentrifiering och hur respondenter från inblandade och drivande parter ser på dessa frågor. Semistrukturerade intervjuer utfördes med respondenter från Malmös Kommunala Bostadsbolag (MKB), Hyresgästföreningen samt Heimstaden. Studien följer en kvalitativ metod och resultaten bearbetades kvalitativt. Detta för att vi ville fånga de enskilda respondenternas uppfattningar. Studiens respondenter menade att de inte trodde att Malmömodellen hade någon nämnvärd påverkan på segregation, men med förbehållet att den eventuellt kan ha bidragit något till att förstärka redan rådande segregationsmönster. En oro över att själva rangordningen av bostadsområdena kan bidra till negativa självuppfyllande spiraler lyftes även, vilket även går att koppla till studiens teoridel. Utöver det utfördes en dokumentanalys av några av de dokument som legat till grund för Malmömodellens utformning. Resultaten indikerar att den enkät som låg till grund för rangordningen av de områden man valt att dela in Malmö i eventuellt hade vissa brister gällande urval och utformning och att många respondenter var skeptiska till syftet samt områdesindelningen.

This essay examines the rental system in Malmö: Malmömodellen [The Malmö Model]. The purpose behind this systematic rental model was to try to get an improved situation on Malmö's housing market where black market trading with contracts and differences in rental levels, that were difficult to motivate, was a widespread problem. The introduction of the Malmö model meant that the city's residential areas were ranked based on attractiveness - the attractiveness of the location were to have a greater impact on the rent. This also meant that a model for rent levels based on various parameters linked to the housing standard were introduced. The study examines how these changes affect segregation and gentrification and how respondents from involved and driving parties view these issues. Semistructured interviews were conducted with respondents from Malmö's Municipal Housing Company (MKB), Hyresgästföreningen (the Tenants' Association) and Heimstaden. The study and its results were conducted and processed by using a qualitative method, because we wanted to capture the perceptions of the individual respondents. The respondents did not believe that the Malmö model had any significant impact on segregation, but with the reservation that it may have contributed somewhat to exacerbating the already existing segregation pattern. Concerns that the actual ranking of the residential areas could also contribute to negative self-fulfilling spirals is also raised, which can also be linked to the study's theoretical chapter. In addition, a document analysis of some of the documents that formed the basis of the Malmö model was performed. The results indicate that the questionnaire, on which the ranking of the areas of Malmö were based on, might have had some shortcomings regarding selection and design and that many respondents were skeptical of the purpose and the division of the residential areas.