Klimatförändringarnas negativa effekter med tillhörande extremväder i form av skyfall ställer krav på en fungerande stadsstruktur. Pågående urbanisering med innefattande exploatering och förtätning bidrar till en ständig ökning av hårdgjorda ytor vilket minskar möjligheten till infiltration och omhändertagande av nederbördsvatten. När våra städer växer finns det en ökad risk att ledningarnas kapacitet överskrids vilket resulterar i översvämning. Klimatförändringarna och urbaniseringen ställer således krav på anpassning för att uppnå en mer resilient och hållbar stad. Ansatsen för studien är en kvalitativ innehållsanalys som tillämpas på policydokument rörande dagvatten- och skyfallshantering i Malmö stad i syfte att undersöka hur Malmö stad arbetar med dagvattenfrågor samt vilka utmaningar som finns och vad som hindrar en utveckling inom området. Vidare har även ett frågeformulär skickats till berörda förvaltningar i syfte att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen. Studien grundar sig i riskteori utifrån Ulrich Becks bok Risksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). Utifrån en riskteoretisk utgångspunkt har vi studerat Malmö stad som fall för att undersöka hur kommunen hanterar dagvattenfrågan i förhållande till klimatförändringarna som risk. Genom att studera Malmö stad har vi kunnat konstatera att det finns svagheter i systemet som hindrar en hållbar dagvattenhantering. Utifrån riskteori kan vi därav dra slutsatsen att Malmö stad inte realiserat vidden av de risker staden faktiskt står inför då de ej har tillämpat den skyfalls- och dagvattenanpassning som ett förändrat klimat kräver. De svagheter som hindrar Malmö stad från att vara en resilient stad som kan hantera extremväder i form av skyfall är en bland annat en otillräcklig och ineffektiv lagstiftning, att ansvarsfrågan ej är klargjord samt en urbanisering där plats för dagvattenåtgärder utgör en prioriteringsfråga. Vidare utgör kostnad en ytterligare utmaning då nödvändiga långsiktiga åtgärder ej vidtas på grund av ett kortsiktig tänkande som endast koncentreras på investeringskostnader. Utmaningarna hindrar således ett förebyggande arbete med att anpassa staden till klimatförändringarna. Ytterligare utgör klimatförändringarna i sig en betydande och svårhanterlig utmaning då det är svårt att prognostisera vilka åtgärder som är tillräckliga.

The negative effects of climate change with associated extreme weather in the form of stormwater demands a functioning urban structure. Ongoing urbanization with associated exploitation and densification contributes to a constant increase in hard surfaces, which reduces the possibility for stormwater to infiltrate. As cities grow there is an increased risk that management capacity will not be enough which will result in urban flooding. Climate change and urbanization thus require cities to be more resilient and sustainable. The approach for this study is a qualitative content analysis that is applied to police documents concerning stormwater management in Malmö city. With the aim to investigate how Malmö city works with stormwater management and gain a deeper understanding of the subject as well as to investigate what it is that prevents a more sustainable urban stormwater management. Furthermore, a questionnaire has been sent to the relevant administrations in order to supplement the qualitative content analysis. The study is based on the theory of risk society based on Ulrich Beck's book Risksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). On the basis of risk theory we have studied Malmö city in order to see how they deal with stormwater as an issue in relation to climate change as a risk. By studying the city of Malmö we have been able to observe that there are weaknesses in the system that hinder a more sustainable stormwater management. We can, based on the theory of risk society, conclude that Malmö city do not fully realize the extent of the risks the city faces. This because Malmö city has not applied the stormwater management that a changing climate requires. The weaknesses that prevent Malmö city from being a resilient city, that can handle an increased amount of downpour, is an inadequate, ineffective and a non clarified legislation, as well as urbanization where space for stormwater management is a priority issue. Furthermore, as an additional challenge, necessary long-term measures are not taken because of a shortterm thinking that concentrates on investment costs. These challenges thus prevent cities from adapting to climate change. Furthermore climate change is a significant and difficult challenge in itself, as it is difficult to predict which measures that are sufficient.