Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för gatukonstpraktiken, dess problematik samt eventuella brottsförebyggande åtgärder. I studien används termen gatukonst som ett samlingsnamn för både graffiti och gatukonst. Praktiken tar idag form under komplexa förhållanden vilka ofta skapar diskussioner kring utövarnas motiv, deras förhållningssätt till det offentliga rummet och deras praktik som en ingång till tyngre kriminalitet. För att kunna diskutera brottsförebyggande åtgärder behöver således praktiken förstås djupare utifrån utövarnas egna beskrivningar av den. Denna förståelse skapas genom en kvalitativ metod bestående av halvstrukturerade intervjuer med tre personer som har eller har haft kontakt med gatukonstpraktiken. Utöver intervjuer undersöks en omdiskuterad metod med lagliga väggars brottsförebyggande potential genom en temporär laglig gatukonstvägg. Väggens främsta syfte är att testa hur det som privatperson fungerar att söka om tillstånd för en tillställning av detta slag i det offentliga rummet. I samband med undersökningen har två icke-utövare av gatukonst kunnat intervjuas och 14 uttalanden från olika individer insamlas. Det har varit nödvändigt att intervjua individer som kommer i kontakt med praktiken och de som påverkas av den för att få en förståelse från flera olika perspektiv om praktikens problematik och för att kunna belysa det offentliga rummets möjligheter för inkluderande. För att diskutera gatukonstpraktiken kopplas den insamlade empirin med teori. Den teoretiska ramen består av Zygmunt Bauman, Jeremy Till, Tim Cresswell och Peter Bishop och Lesley Willams för att diskutera platsbegreppet och dess ständiga föränderlighet. Därefter följer en beskrivning för att definiera det offentliga rummet, där författaren Sören Olsson används. Vidare följer en diskussion om vad det offentliga rummet är och inte är utifrån Don Mitchell. Social ordning diskuteras utifrån Rolf Lidskogs syn på begreppet. Därefter används Henri Lefebvres för att diskutera hur ett socialt rum produceras. Vidare beskrivs begreppet appropriation utifrån Lina Olsson som använder både Michael de Certeau och Lefebvre för att beskriva begreppet. Teoridelen avslutas med N. John Habrakens teorier om territorium. Samtliga av dessa teoretiker visar sin relevans i resultatet där teorier, begrepp och insamlad empiri kopplas med undersökningen med den temporära lagliga gatukonstväggen. Resultatet visar att fler lagliga väggar är en trolig metod för att successivt förbättra förutsättningarna för praktiken och allmänhetens syn på den. Studiens resultat visar även att gatukonstutövare inte är den homogena grupp som tidigare forskning vill se den som. Dessutom har studien via undersökningar kunnat visa upp flera utövares olika motiv, vilka inte har varit att vandalisera.

The purpose of this study is to understand the practice of street art, its problems and possible crime prevention methods. The study uses the term street art as a collective description of both graffiti and street art. Street art practice takes form under complex situations which often are discussed through practitioners motives, their approach to public spaces and the practice as an entrance to heavier crime. To be able to discuss and analyse crime prevention methods, the practice of street art needs to be understood on a deeper level through practitioners own description of it. This understanding is created through qualitative interviews based on semi-structured questions with three interviewees who have or have had contact with the practice of street art. In addition, the discussion around legal walls for street art as a crime prevention method is researched with a temporary wall for street art. The primary purpose of the wall is to examine what it’s like as an ordinary citizen to seek permission for this kind of event in public spaces. During the research, two non-practitioners of street art are interviewed and 14 participants opinions are collected. It is a necessity to interview individuals who come in contact with, or who in any way is affected by the practice of street art to be able to understand several sides of the problems that comes with the practice. With this we have been able to highlight the public space and its possibilities for inclusion. To discuss street art practice, empirical observations are linked to theory. The theoretical framework consists of Zygmunt Bauman, Jeremy Till, Tim Cresswell and Peter Bishop and Lesley Williams who discusses space as a constantly changing phenomena. A discussion then follows in which Sören Olsson defines the public space. In addition, Don Mitchell is used to describe the public space in further detail. Social order is discussed through Rolf Lidskogs approach. Henri Lefebvres theory about how social space is created is then discussed. The term appropration is described through Lina Olssons interpretation of Michael de Certeau and Lefebvres definition of it. The final part of the theory chapter is based on N. John Habrakens theories about territory. All these theorists mentioned above show their relevance in the result chapter where theories, terms and empirical observations are linked to the research with the temporary legal wall for street art. The result shows that more legal walls is a credible method in gradually improving the conditions of street art as well as improving the public perceptions of it. The result also shows that street art practitioners cannot not be seen as what earlier studies would call a homogeneous group. Furthermore, the study shows through its research, different practitioners motives, in which none have been to vandalize.