Utvecklingen av Living Labs kan förklaras av framförallt tre utvecklingar. För det första en uppfattning om att vissa behov i samhället inte kan tillgodoses av enskilda organisationer. För det andra att innovation allt mer betraktas som öppna system och slutligen att användaren har erkänts en större roll i innovationsprocesser. Living Labs är en experimentell innovationsmiljö som definieras av: • användarens delaktighet i fokus • tvärsektoriell samverkan; mellan näringsliv, offentlig verksamhet och ideella aktörer • öppenhet • utvecklingsarbetet sker i verkliga miljöer Detta relativt nya fenomen uppvisar en rik variation av uttryck och de olika nyckelattributen som grundar begreppet Living Labs tillskrivs olika vikt. Studien ämnar besvara frågeställningen: Vilket samband finns mellan de organisatoriska kompromisserna och Living Labs konceptets nyckelattribut? Studien är en komparativ undersökning av två Living Labs som har tagit mycket olika uttryck. Halmstad Living Lab med fokus på hälsoteknik, existerar genom sina projekt där små- och medelstora företag får chansen att utvecklas och få stöd av deras erfarenhet av användar-centrerade utvecklingsprojekt. Och Fabriken, under Malmö Living Lab, där användarnas deltagande ses som ett mål i sig och den stora frågan är hur man kan skapa en förutsättningslös yta för innovation. Analysen sker utifrån Provan och Kenis modell för nätverksstyrning som utgår ifrån att man i samverkansprojekt måste kompromissa mellan olika motsatspar. Slutsatsen är att de två labbens olika inriktning kan förstås utifrån modellen och kompromisserna som görs mellan motsatsparen även kan ses som kompromisser mellan Living Lab fenomenets nyckelattribut.

The development of Living Labs can above all be explained by progress in three areas. First, a notion that some needs in society can not be met by individual organizations. The second is the idea of innovation as open systems, and finally the recognition of users as a greater part in innovation processes. Living Labs is an experimental innovation environment that is defined by: • focus in user involvement • intersectoral collaboration; between industry, public sector and non-profit operators • openness • the development work conducted in real environments This relatively new phenomenon exhibits a rich variety of expressions and the various key attributes that constitute the concept of Living Labs are attributed to different extent. The study intends to answer the question: What is the relationship between the organizational trade-offs and Living Labs concept's key attributes? It is comparative study of two Living Labs who have taken very different expressions. Halmstad Living Lab with a focus on health technologies, exists through its projects in which small-and medium-sized businesses get the opportunity to develop by receiving support from their knowledge drawn from experiences of user-centered development projects. And the Factory, a part of Malmö Living Lab, in which user participation is seen as an end in itself and were the big question is how to create an open space for innovation. Analysis is based on Provan and Kenis model for network governance, which assumes that those in collaborative projects have to compromise between different pairs of opposite. The conclusion is that the two labs different orientations can be understood through the model and compromises made between he pairs of opposite witch also can be seen as compromises between the Living Lab phenomenon's key attributes.