Under 2006 fick utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun bidrag från länsstyrelsen i Skåne för att kunna driva mansgrupper med invandrarmän. Sedan dess har ca 300 män genomgått utbildningen, vilken omfattas av tio tillfällen á tre timmar vardera. Överordnad målsättning med grupperna är att göra invandrarmännen mer delaktiga i svenska samhället. Dessutom ska deras attityder förändras och jämställdheten öka. Den teoretiska ansatsen består av en diskussion runt förhållandet mellan struktur och individ. Målet med diskussionen är att finna en medelväg mellan de två ytterligheterna. Vidare ges en förklaring till den diskursiva makten enligt Michel Foucault och Judith Butler. I uppsatsen analyseras därefter de normer som behandlas under undervisningen i mansgrupperna. Dessa normer hämtar näring från stereotyper om invandrarmannen samt den svenska mannen. Stereotyperna är i ett avseende endast fiktiva. Å andra sidan är de dock idealbilder vilka tillhandahåller möjligheter och begränsningar för männens identitet. Den svenska mannen återfinns inom en jämställdhetsdiskurs. Invandrarmannen är dess motsats, det vill säga den icke-jämställda. På så vis fungerar jämställdhetsdiskursen till stor grad som identitetsmarkör. Invandrarmän tycks dock begränsas till större grad av sin stereotyp än vad den svenska mannen gör. Genom att placera männen i grupper riskerar man att upprätthålla och befästa stereotypen. Samtidigt leder undervisningen till ökad förståelse om det normala. Detta kan i sin tur leda till att invandrarmännen utmanar den negativa bilden av dem själva.

In 2006 Helsingborg municipality receives a financial grant in order to establish educational groups for immigrant men. Approximately 300 men have by now taken part in these groups. The purpose is to increase immigrant men´s participation in society. Moreover, the groups are to affect the men´s attitudes towards gender equality. The theoretical discussion rests in an attempt to find a deeper understanding of the relation between societal structures and the free agent. Also, there is given an explanation of the term discursive power. In accordance to Judith Butler, who draws heavily on Foucault, the individual is created in and through the deed. In this understanding, the individual is free to act in a non-expected way. In this sense the individual is a free agent who at the same time is restricted by existing societal structure. In the analysis Swedish norms on masculinity are critically examined. These norms are informed by stereotypes of the Swedish man and the immigrant man. Stereotypes are in a sense nothing but imagined figures. Nevertheless, they constrain our ways of action. The stereotype of the Swedish man has a core of gender equality values. That is, the Swedish man, in accordance to the stereotype, are on an equal footing with women. In contradiction, the immigrant man, is the opposite. Now, the stereotypes are not necessarily true. However, they are nonetheless part of who we are. Knowledge of the countertype implies that your own identity is strengthened. When groups of immigrant men are created there will be a risk to sustain stereotypes. At the same time, education in Swedish norms can increase the immigrant men´s possibilities to take part in the normal. Awareness of the normal can eventually be a foundation from which the normal can be questioned and changed.