Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som återställningskostnaden för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom både den offentliga och privat sektorn och påverkas bland annat av miljökvalitetsmålet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssätt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den här studien är att titta på vad begreppet miljöskuld innebär, hur det förhåller sig till hållbar utveckling och hur det praktiskt tillämpas i energibolaget. Studien bygger främst på aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer. Innebörden av begreppet miljöskuld är å ena sidan starkt kopplat till gällande lagstiftning men är samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på vilken ambitionsnivå och vilka värderingar som läggs bakom det. I ett hållbarhetsperspektiv kan miljöskulden vara ett verktyg för att nå en mer hållbar utveckling genom att man ser till att avsätta pengar för att återställa föroreningar.

In the early 1990’s Arne Jernelöv developed the concept of "miljöskuld" - the costs of restoring environmental damages which in technical-economical terms are restorable. The country of Sweden are working actively with this kind of environmental debts in both the public and private sector, influenced by the law and national goals for the quality of Swedish environment. A company was in need of finding a way of working to estimate these kinds of environmental debts. The purpose of this report has been to take a closer look into the concept of "miljöskuld", its relation to sustainable development and how it is appliable in the company. The study is based on action research, literary studies and a couple of interviews. In one way the concept of "miljöskuld" has a strong connection to the law but there is also an open approach according to which values and ambitions that is put into the belief. In a persistent perspective the environmental debt can work as an apparatus to reach a more sustainable development trough allocating capital with the purpose to restore pollutions.