Syftet med denna uppsats var att studera hur urfolket Samernas rättigheter var beskrivna i den offentliga debatten i Sverige genom att analyser svenska artiklar. Under studien, olika konstruktioner av samiska rättigheter hittades, vilka har blivit analyserade genom metoden kritisk diskurs analys, specifikt den tre dimensionella modellen av Norman Fairclough. Det empiriska materialet utgjordes av debatt-artiklar och nyhetsartiklar från olika tidningar och nyhetsbyårer i Sverige. Perspektivet i analysen var klargjord genom teorin om grupprättigheter. Resultatet visade, bland annat, hur diskussioner om ratificering av ILO-169konventionen har pågått under lång tid och att den har aldrig ratificerats. Detta är på grund av tvetydigheten i hur en kan säkra de samiska land rättigheterna samtidigt som att säkra den svenska statens ekonomiska intressen.

The purpose of this thesis was to study how the rights of the Indigenous Sami people were described in the public debate of Sweden through analysing Swedish articles. During the study, different constructions of Sami rights were found which have been analysed through the method of critical discourse analysis, specifically the three dimensional model by Norman Fairclough. The empirical material consisted of debate articles and news articles from different newspapers and news agencies of Sweden. The perspective of the analysis was clarified through the theory of group rights. The result showed, among other things, how discussions of the ratification of ILO 169-convention have been going on for a long time, and that it has never been ratified. This is due to the ambiguity in how to secure the Sami land rights at the same time as securing the Swedish state’s economical interests.