Skogsstyrelsen introducerade nyckelbiotoper i början av 1990-talet som ett verktyg för att öka kunskapen om var höga naturvärden är fördelade i svenska skogar. Nyckelbiotoper har kommit att bli en kontroversiell fråga i skogspolitiken, vars utformning är baserad på principen att skogsägare är fria att bruka sin skog som de önskar så länge hänsyn för naturvärden visas vid avverkning. Kontroversen härrör från att nyckelbiotopsregistreringar på skogsägares marker har lett till att virket där blir osäljbart, till följd av hållbarhetscertifieringar som förbjuder försäljning och köp av virke från bestånd med höga naturvärden. Skogsägare menar att registreringarna medför en kränkning av svensk äganderätt, medan naturvårds- intressenter anser att nyckelbiotoper utgör ett nödvändigt kunskapsunderlag för skyddet av skogens biologiska mångfald och för certifieringarnas trovärdighet. Uppsatsen undersöker argumenten som de två sidorna anger för sin sak i debatten, och vad dessa argument kan belysa om den svenska skogspolitikens tillstånd. Resultaten visar att debatten styrs av skogsägaropinionens ifrågasättande av nyckelbiotopsbegreppet, och de ekonomiska bortfall som registreringen har medfört. De positivt inställda debattörerna anvisas till rollen av försvarare, där argumentet att nyckelbiotoperna är gynnsamma för skogsbrukets framtida tillväxt är styrande. Debatten visar på djup splittring mellan parterna, vilket antas bero på hållbarhetsomställningens komplicerande inverkan på skogspolitikens målbild av delad naturhänsyn och kraftig virkesproduktion.

In the beginning of the 1990s, The Swedish Forest Agency introduced woodland key biotopes as a tool to increase awareness of the distribution of high natural values in Swedish forests. Woodland key biotopes have since become a controversial issue in Sweden’s forest politics, which is modelled on the principle that forest owners are free to use their forest however they choose so long as consideration is given to natural values on the occasion of felling. The origin of the controversy is that registrations of woodland key biotopes on forest owners’ grounds have made the timber located there unsellable, due to the rules of the sustainability certificates that prohibit the selling and purchasing of timber from forest stands with high natural values. Forest owners argue that the registrations violate Swedish property rights, whereas conservationist stakeholders claim that woodland key biotopes constitute a necessary body of knowledge for the protection of forest biodiversity and the credibility of the certificates. This thesis investigates the arguments that the two sides submit for their case in the debate, and what these arguments can reveal about the current condition in Swedish forest politics. The results show that the debate is centred around the forest owners’ questioning of the woodland key biotope concept, and the financial losses that they have entailed. Debaters with a positive inclination towards woodland key biotopes are assigned the role of defenders, where the assertion that the tool is beneficial for the forest industry’s future growth is paramount for their argument. The debate shows a deep divisiveness between the parties, which is presumed to be linked to the sustainability shift’s complicating effect on the forest politics’ shared ambitions of equal regard for natural values and a flourishing production of timber.