Oceanhamnen - en socialt öde ö eller destinationen för interaktionen?
2018 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE credits
Student thesis
Abstract [sv]
Syftet med denna fallstudie är att förstå vilken typ av satsning som görs i Helsingborgs nya stadsdel Oceanhamnen och vilket ansvar kommunen har för denna. Kan stadsdelen bidra till de sociala hållbarhetsmålen som satts upp för projektet eller blir Helsingborg en mer segregerad stad? Fokus ligger på de bostäder som planeras att byggas av uteslutande privata byggherrar för att utkristallisera vem det byggs för och vad Helsingborg gjort för att påverka det som byggs. Detta görs utifrån faktorerna upplåtelseform, storlek och pris. Både kvalitativa- och kvantitativa innehållsanalyser av dokument tillhörande byggherrarna och kommunen har genomförts vid insamlandet av det empiriska materialet.
Av de bostäder som planeras i Oceanhamnens första etapp utgör 98,5 % bostadsrätter, 1,5 % äganderätter och 0 % hyresrätter. 46,6 % utgörs av 3 rok, 24,4 % utgörs av 1 rok, 21,7 % utgörs av 2 rok, 5,9 % utgörs av 4 rok och 1,4 % utgörs av 5 rok. Priserna är förhållandevis höga och är tillsammans med upplåtelseformen den största anledningen till att det endast är Helsingborgs medelklass och uppåt som har råd att bosätta sig i den nya stadsdelen.
Helsingborg har inte ställt tillräckliga krav eller skapat incitament för att påverka byggherrarna i linje med de uppsatta hållbarhetsmålen. Detta ter sig främst genom att Helsingborg själva säger att stadsdelen ska bestå till största del av bostadsrätter, att priserna kan vara högre för deras läge, att markpriset var samma oavsett upplåtelseform och att ledorden i markanvisningstävlingen var otydliga.
Social hållbarhet är svårt att se inom en snar framtid, för Helsingborg i allmänhet och för Oceanhamnens första etapp i synnerhet. Stadsdelen har inte givits förutsättningar för att kunna skapa möjligheter till social interaktion mellan olika människor eller råda bot på segregationen. I dagsläget ser det primära resultatet av H+ ut att främst stärka Helsingborgs image och status genom dyra bostäder för de privilegierade på stadens bästa läge. Oceanhamnens första etapp är genom diffus kommunal styrning dömd att styrka tidigare forskning om ekonomisk prioritet.
Abstract [en]
The purpose of this case study is to understand the aim of Helsingborg's new neighborhood Oceanhamnen and the municipality's responsibility in this. Can the area contribute to the social sustainability goals set for the project or will Helsingborg become a more segregated city? Focus is on the housing that are planned to be built by private builders to conclude for who they're being built. This is done based on the factors of size, price and form of tenure. To gather the empirical material both qualitative- and quantitative content analyzes of documents belonging to the builders and the municipality have been made.
98,5 % of the housing planned for the first phase of Oceanhamnen is cooperatives, 1,5 % is privately owned and 0 % is rentals. 46,6 % consists of housing with two bedrooms, 24,4 % are studios, 21,7 % have one bedroom, 5,9 % have three bedrooms and 1,4 % have four bedrooms. The prices are relatively high and, together with the form of tenure, are the main reason that only Helsingborg's middle class and up can afford to buy a housing in the new neighborhood.
Helsingborg hasn't set sufficient requirements or created incentives to influence the builders according to the sustainability goals. This is primarily showed by the fact that Helsingborg them self says that the neighborhood should consist largely of cooperatives, that prices could be higher, that the price of land was the same for the builders regardless of the form of tenure and that the keywords in the competition of the building rights was unclear.
Social sustainability is hard to see in the nearest future, for Helsingborg in general and for Oceanhamnen in particular. The neighborhood hasn't been given the prerequisites for creating opportunities for social interaction between different people or overcoming segregation. At present, the primary outcome of H+ looks primarily to strengthen Helsingborg's image and status through expensive housing for the privileged in the city's best location. Oceanhamnen's first phase is by diffuse municipal government sentenced to strengthen previous research about economic priority.
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö universitet/Kultur och samhälle , 2018. , p. 39
Keywords [sv]
social hållbarhet, segregation, bostäder, upplåtelseform, pris, kommunal styrning
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:mau:diva-22027Local ID: 26390OAI: oai:DiVA.org:mau-22027DiVA, id: diva2:1481946
Educational program
KS US Hållbar stadsutveckling: ledning och organisering
Supervisors
2020-10-272020-10-27Bibliographically approved