I denna studie undersöks hur och varför Malmö stad tillämpar temporär användning i stadsutvecklingen. Temporär användning har under de senaste åren blivit ett allt mer förekommande inslag i stadsutvecklingen, bland annat utifrån att de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och myndigheter har blivit allt mer begränsad. Temporär användning bygger på att bryta sig fri från den traditionella storskaliga och långsamma planeringsprocessen, och i stället tillämpa småskaliga temporära ingrepp som stegvis kan anpassas för att skapa förändring på lång sikt. Studien omfattas av en flerfallsstudie där vi genomfört två kvalitativa intervjuer med tjänstemän från Malmö stad. Förutom intervjuerna har vi även genomfört en dokumentanalys. De tre tre fall vi studerat är Malmö stads medverkan i European Mobility Week 2016, försöksprojektet av sommargågata på Friisgatan 2017 och två foodtrucksevenemang i Malmö. Studien visar att Malmö stad tillämpar temporär användning med varierande syften och utformningar. Analysen visar att den bakomliggande orsaken till att Malmö stad tillämpar temporär användning i stadsutvecklingen är dels för att testa utformningar i gaturummet. Samtidigt också för att aktivera platser som anses outnyttjade under en begränsad tid, och dels för att förstärka platsers kvaliteter. Genom temporär användning har Malmö stad försökt öka medborgardeltagandet inom stadsutvecklingen genom att skapa en tillfällig plattform. Malmö stad uppvisar ambitioner att arbeta mer med temporär användning i stadsutvecklingen, och påvisar en medvetenhet om tillvägagångssättets styrkor och svagheter. Malmö stads långsiktliga målsättningar och visioner för Malmö har genomsyrat den temporära användningen. Tillvägagångssättet har tillåtit Malmö stad direkt implementera stadens målsättningar och visioner under en begränsad tid.

This study investigates how and why Malmö stad applying temporary use in the urban planning. Temporary use has during the recent years become significantly more occurring in the urban planning process, partly because the economic conditions for the municipality has become increasingly limited. Temporary use is based on breaking free from the traditional large-scale and slow planning process, and instead applying smallscale temporary interventions that can be gradually adjusted to create long-term change. The study is covered by a multiple case study where we conducted two qualitative interviews with officials from Malmö stad. In addition to the interviews, we have also conducted a document analysis. The three three cases we have studied are Malmö stads participation in the European Mobility Week 2016, the summer street on Friisgatan and two different foodtrucks events located in Malmö. The study concludes Malmö stad applying temporary use with different purposes and variated embodiments. The analysis shows that the underlying cause of Malmö stad applying temporary use in the urban development is partly to activate deemed unused sites for a limited time, but also to enhance the quality of the sites. But also to test different designs in public places. With temporary use, Malmö stad target to increase citizenship involvement in the urban development process by creating a temporary platform. Malmö stad exhibits a ambition to work more with temporary use the in urban development, and demonstrating awareness of the strengths and weaknesses of the approach. Malmö stads long-term goals and visions for Malmö have permeated the temporary use. The approach has allowed Malmö stad to implement these goals and visions directly for a limited time.