Idag talas allt mer om människans betydelse i organisationer. Detta innebär ett nytt fokus på individens betydelse för den enskilde organisationen där allt fler idéer växer fram om hur man ska utforma, styra och leda sina organisationer för att kunna attrahera och behålla personal. Syftet med uppsatsen är därför att, genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, studera fenomenet Generation Y och hur detta fenomen visar sig som en managementidé samt vad detta innebär för organisationer. Syftet innefattar också att förstå hur organisationer kan hantera och förhålla sig till managementidén. I studien introduceras hur institutionell teori kan hjälpa oss att förstå vilka krafter som påverkar organisationer till att adoptera idéer om förändring och förnyelse. Vi kan också med hjälp av institutionell teori förstå hur organisationer blir allt mer lika varandra. Detta underlättar spridning av idéer men försvårar för det organisatoriska översättningsarbetet av dem. Studien ifrågasätter till viss del institutionell teori för dess syn på organisationer som passiva mottagare genom att dels presentera ett alternativt resonemang, och dels resonera utifrån fynd i den empiriska undersökningen. Empiri samlas in genom en fokusgruppdiskussion där alla deltagare befann sig i ledande position inom offentliga verksamheter. Urvalet gjordes då chefer anses ha ett särskilt ansvar för organisationers utformande. Empirin utgörs också av vetenskaplig forskning och material från konsulter. Empirin analyseras utifrån en hermeneutisk ansats med fokus på tolkning och förståelse ur ett institutionellt perspektiv. Studien visar att det finns en uppfattning om att Generation Y är annorlunda gentemot tidigare generationer samtidigt som denna uppfattning problematiseras av såväl forskare som studiens deltagare. Fenomenet kan ses som en managementidé då det antagit en universell form av en idé som berättar hur organisationer bör utforma sina verksamheter. Deltagarna beskriver svårigheter att tillämpa idén i sina organisatoriska kontexter. Vi hävdar att organisationer kan hantera managementidén Generation Y genom god translatorkompetens alternativt genom organisatoriskt hyckleri där organisatoriskt självförtroende ses som nödvändigt för att lyckas med dessa hanteringar.

Today, increased attention is paid to man’s role in organizations. This means a new focus on the individual’s importance for organizations, whereof ideas about how to design, manage and lead organizations in order to attract and retain staff are emerging. The aim of this paper is to, through a social constructionist perspective, study the phenomenon Generation Y, how this phenomenon manifests itself as a management idea, and what this mean for organizations. The objective also includes understanding how organizations can manage this management idea. The study introduces institutional theory and explains how it can help us understand forces that affect organizations to adopt ideas of change and renewal. With the help of institutional theories we also understand how organizations increases in similarity. This facilitates dissemination of ideas, but makes the organizational work of translation more difficult. To some extent, the study questions institutional theory for its understanding of organizations as passive recipients, partly by presenting an alternative argument, and partly by reasoning from the findings of the empirical study. Empirical data is collected through a focus group discussion where all participants work as managers in public organizations. This selection was made as executives is regarded to have a particular responsibility in organizational configuration. Empirical data also consists of scientific research as well as materials from consultants. The empirical data are analyzed from a hermeneutic approach with a focus on interpretation and understanding through an institutional perspective. The study shows that there is a perception of Generation Y being different from previous generations, allthough this view is problematized by both researchers and focus group participants. The phenomenon can be seen as a management idea, beacuse its universal form of an idea that explains how organizations should manage their activities. The participants describe difficulties in applying the concept in their organizational contexts. We argue that organizations can manage this management idea through good translation alternatively by organizational hypocrisy. Organizational self-confidence is seen as essential for the success of these operations.