Attraktivitet är ett begrepp som tillskrivs definitionen “[något] som kan locka många, tilldragande“. Men att definiera begreppet inom stadsplanering är inte lika enkelt. Detta leder till oklarheter och konflikter vad som faktiskt åsyftas när begreppet används. Vi lutar oss mot hur begreppet användas i planingessammang med även tidigare forskning för att se denna problematik. Därför behövs en förståelse av vad begreppet attraktivitet innebär. Därför ställs frågorna: Vad är fenomenet attraktivitet? Hur kan tolkningen av detta fenomen påverka vad stadsplaneringen gör? I och med detta breda fokus benämner vi attraktivitet som ett fenomen. Den första frågan kommer besvaras med fenomenologisk metod den andra kommer analyseras med en urbankritisk ingång. Vi har valt fenomenologiska intervjuer som metod för empiriinhämtandet. Den första frågan besvaras enligt följande: fenomenet är subjektivt men att det finns en “objektiv” sida av det. Vidare bekräftas en problematik med att begreppet definieras olika vilket skapar problem. Ofta definieras inte begreppet och uppsatsen pekar på vikten av att definiera begreppet och att det är viktigt att samarbeta. Tillslut definieras fem parametrar som är av vikt när en attraktiv stad ska planeras. Detta konkretiseras under fem teman. Det första är Attraktiva attribut i staden med parametrarna arkitektur och utformning, funktioner och målpunkter, tillgänglighet och transport, sociala och psykologiska aspekter. Resterande fyra är Människor är olika (och lika), I behov av definition, Samhällets förutsättningar samt Arbetssätt. Den urbankritiska analysen grundar sig i den fenomenologiska, tolkar denna och reflekterar kring vad denna stadsplanering gör, och besvarar därmed den andra frågan. Analysen tar upp viljan att attrahera, där en attraktiv stad är viktig för att locka personer och företag. Efter detta presenteras ett antal konsekvenser detta kan ge. Även stadens utformning är viktig i förmågan att attrahera; således är det stort fokus på att denna förbättrar bilden av staden. Analysen konstaterar även denna att begreppet är subjektivt genom begreppet flytande signifikant: men reflekterar sedan vidare om att det kan övergå i en hegemoni och att stadsplaneringen kan bli depolitiserad. I en avslutande reflektion diskuteras hur vi som stadsplanerare kan vara en del i planeringen för en attraktiv stad och där det är viktigt att inte låta stadsplaneringen bli just hegemonisk eller depolitiserad.