Studien undersöker hur lokala och regionala myndigheter agerar och prioriterar bland intressena i strandskyddsfrågan och vilka konflikter den ger upphov till i en landsbygdskommun. Studien fokuserar särskilt på reformen Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) och hur Länsstyrelsen i Örebro län och Laxå kommun hanterat den. Laxå kommun beslutade 2016 om 14 LIS-områden. Länsstyrelsen avstyrkte delvis två av dessa. Studien har undersökt de skiljaktigheter som uppstått i myndighetsarbetet med LIS-planen. Den teoretiska grunden är hämtad från tidigare forskning inom svenskt strandskydd. Genom en kvalitativ dokumentanalys av offentliga handlingar har empiriskt material samlats in. För att skapa ytterligare förståelse har tjänstemän intervjuats på Laxå kommun och länsstyrelsen i Örebro län. Förekomsten av konflikter och olika intressen så som permanentboende, fritidsboende samt naturvård och friluftsliv har kunnat kartläggas och analyseras utifrån det teoretiska ramverket. Studien visar att kommunens högst prioriterade intresse i strandskyddsfrågan är permanentboende. I de fall där länsstyrelsen avstyrkt strandnära bebyggelse prioriterades naturvård och friluftsliv högst. Konflikterna i strandskyddsfrågan i Laxå kommun finns i dimensionen bevarande kontra exploatering. Kommunen har ett starkt intresse av mer strandnära bebyggelse medan länsstyrelsen väger det mot strandskyddets långsiktiga syften. Strandskyddets syften kan ses ett centrumintresse med ett nationellt och urbant synsätt på markanvändningen. Kommunens syn på markanvändning är mer präglad av ett lokalt och ruralt perspektiv där marken är formad och ska formas mer av människan.

The purpose of this study is to investigate how Swedish local and regional authorities are acting and prioritize among the interests of the riparian zone and what type of conflicts it causes in a rural municipality. The study in particular focuses on the Swedish reform of the riparian law that aimed to support rural development in riparian zones and how the municipality Laxå and the administration of Örebro county handled it. In 2016 Laxå municipality decided to adopt 14 riparian zones that would be suitable for rural development. The county administrative board partly opposed two of them. The study has investigated the differences that occurred between the two authorities. The theoretical frame of reference in the study is based on earlier research in Swedish riparian law. Data is gathered through semi-structured interviews with officials and document analysis. The existence of conflicts and different interests such as residential houses, holiday houses, conservation and public access to the outdoors have been studied and analysed with the help of the theoretical frame. The study shows that the top priority of the municipality is to enable more residential houses in the riparian zone. In those cases where the county administrative board opposed building in riparian zones was their priorities conservation and public access to the outdoors. The conflicts of the riparian zone are about conservation and development. The municipality has a strong interest in creating more residential housing in the riparian zone. The county administrative board has to consider the long term purposes of the riparian law above all. The long term purposes of the riparian law could be seen as a center interest with a national and urban view on the land use.