Sveriges befolkning ökar ständigt men även leveranserna av varor ökar ständigt. Detta resulterar att mer press sätts på kommunerna att forma väletablerade transportrutter. Därav har vissa kommuner i Sverige lagt fokus på att forma dessa rutter och göra de mer effektiva för befolkningen och även öka vinsterna för företagen som står för leveranserna av godset. I denna studien har vi fokuserat på Ystads kommun och hur de har utvecklat sin strategi för att uppnå dessa mål. En möjlig lösning för att effektivisera transportsystemet har varit att upprätta samlastning av gods. Huvudsyftet med denna studien är att se effekterna med samlastningsprojekt inom Ystad kommun. För att kunna fullfölja vårt syfte har vi valt att intervjua olika individer som har en viktig roll inom transportsektorn i Ystad men även tidigare forskning som ger exempel av effekter som samlastningscentraler haft. En viktig del var även samlandet av information från Ystad kommuns egna hemsida. Den teoretiska referensramen fick vi från vårt universitets egna sökmotor där vi hittade våra teorier med hjälp av nyckelord såsom “joint loading” och “co- loading”. Teorierna som vi har valt har hjälpt oss genom vår undersökning och att besvara syftet. Eftersom denna studien är av kvalitativ form har våra intervjuer utförts med tre individer som har en hög position inom transportsektorn i Ystad. Den empiriska datan i kombination med våra teorier gav oss tillräckligt med kunskap för att utföra en analys och presentera vårt resultat. Resultatet som vi presenterade indikerar att den miljömässiga aspekten fick en stor positiv påverkan där även företagen som hade implementerat en samlastningscentral fick en markant ökning av sina vinster. Nyckelord: Samlastning, Samlastningscentral, effekt, miljöaspekt

As the population of Sweden rises, the demand for deliveries of goods grows significantly. This results in more pressure being put on the government to form a well established transportation route. Therefore, some communities in Sweden have placed their focus on developing the routes and making them more efficient for the population and to improve the profits for the companies that deliver the goods. In this study we have focused on the community of Ystad and how they have resolved their strategy to achieve these goals. A possible solution in order to maximize the effectiveness has been to establish joint loading of the goods. The main purpose of this study is to portray what the outcome of the joint loading project has had on the community of Ystad. To be able to fulfill our purpose we have conducted interviews of different people that have an important role in the transportation business but also searched for previous literature studies that give examples of earlier projects. An important part was also the gathering of information from transportation companies that was presented on their websites. The theoretical part was collected from our universities search engine where we found them through the keywords, joint loading and co-loading. The theories that we have mentioned have helped us through the study and answer the question we brought out. Because this study is of qualitative form, our interviews were conducted with three highly positioned individuals that work in different transportation companies in Ystad. The empirical data together with our theories gave us a decent background in order to analyze our data and bring forward a result. The results that we present indicate that the environment was affected positively as well as the profit of the companies that implemented the co loading project. Keywords: Joint loading, co- loading, effects, environmental aspect