Formerna för styrning och organisering av kommunal räddningstjänst har under de senaste 40 åren förändrats där sammanslagningar och förbundsbildningar har blivit ett vanligt förekommande fenomen. Fenomenet verkar härstamma från den amerikanska tillverkningsindustrin i slutet av 1800-talet och nu tycks fenomenet även kommit till den kommunala räddningstjänsten. Trenden har enligt Sveriges Kommuner och Landsting (2015) pekat mot en fortsatt utveckling av förbundsbildningar inom kommunal räddningstjänst. Det intressanta är att möjligheten att kunna bilda kommunalförbund har funnits i lag sedan 1919 men det dröjde 75 år innan sammanslagningar blev en intressant organisationsform för kommunala räddningstjänster. Uppsatsens syfte är att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, försöka förstå samt belysa vad eller vilka orsaker som kunde varit bakomliggande beslutet att bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund för de tre kommunerna Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. Studien anses befinna sig i skärningspunkten mellan organisationsteoretiska samt beslutsteoretiska perspektiv med fokus på litteratur som kopplar samman organisationer med dess omgivning, beslutsfattande i komplexa situationer samt motiv till beslut i offentlig kontext. Den teoretiska referensramen utgår från nyinstitutionell teori, domänteori och garbage-can teori. Uppsatsen har resulterat i tre gemensamma orsaker till förbundsbildningen som tematiserats till förväntad utveckling, bättre kvalité och effektivitet samt utveckla samverkan medan två avvikande orsaker har tematiserat till förutbestämt och bryta tradition. Det som främst framkommer är att tolkningen av sammanslagningen och förbundsbildningen inom Skåne nordväst har skett på grund av en strävan efter framgång samt viljan att effektivisera verksamheten. En slutsats kan det då tolkas som att förbundsbildningen av Räddningstjänsten Skåne Nordväst har främst drivits som ett moderniseringsarbete, för att avveckla en gammal organisationsform i syfte att ersätta den med en nyare och legitimare organisationsform. Kunskapsmässigt bidrar studien till forskning som betraktar räddningstjänsten i ett större sammanhang, och specifikt utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv med förhoppningen att inspirera till ytterligare studier av räddningstjänsten ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.

The formation for governance and organization of municipal rescue services have changed over the last 40 years where mergers and unions are now a common phenomenon. The phenomenon seems to be descended from the American manufacturing industry at the end of the 1900 century where the phenomenon also seems to have spread to the municipal rescue service where the trend according to the Swedish Association of Local Authorities and Regions (2015) points to a continued development of unions in municipal rescue services. The interesting thing is that the opportunity to form municipal associations has been in law since 1919 but it took 75 years before mergers became an interesting form of organization for municipal rescue services. The purpose of the essay is, with the help of qualitative interviews, to try to understand and to highlight what underlying reasons could have been to decide to form a joint Rescue Service Association within the three municipal emergency services Helsingborg, Ängelholm and Örkelljunga. The study is at the intersection of organizational theory as well as decision-making theoretical perspectives with a focus on literature that connects organizations with its environment, decision-making in complex situations and motivations for decisions in public context. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, domain theory and garbage-can theory. The result of the essay has resulted in three common reasons for the formation of the union which has been thematized to expected development, better quality and efficiency and develop collaboration, while two deviant causes have been thematized to predetermined and breaking of tradition. The main result is the interpretation that the merger and the union formation within Skåne nordväst have taken place due to a desire for gaining success and the willingness to improve the efficiency within the organization. A conclusion can then be interpreted that the association of Civil Protection Skåne Nordväst has mainly been run as a modernization work to dismantle an old organizational form with intent to replace it with a newer and more legitimate organizational form. The study contributes knowledge to research that considers the emergency services in a broader context, and specifically from an organizational theory perspective, with the hope of inspiring further studies of rescue services from an organization theory perspective.