Denna uppsats syfte är att synliggöra de problem som orsakas av dagens pantsättningsförfarande av bostadsrätter och att undersöka om blockkedjor kan vara en lämplig teknik att använda till ett framtida bostadsregistersystem och därmed komma till rätta med dessa problem. Grunden till problemen ligger i att proceduren för att pantsätta en bostadsrätt inte är lika rättssäker som när en fastighet pantsätts. Hur själva pantsättningen av fast egendom och lös egendom går till skiljer sig radikalt åt då det finns tydliga krav på hur förfarandet ska gå till för fast egendom. Samt att det finns en speciell inskrivningsmyndighet för fastigheter, Lantmäteriet som ansvarar för detta. För bostadsrätter finns däremot ingen myndighet utan det åligger bostadsrättsföreningarnas styrelser att ansvara för att inskrivningen av panten sker. Det gör att det alltför ofta saknas eller finns felaktiga pantnoteringar i lägenhetsförteckningarna vilket kan orsaka stora problem för flera parter. Under 2016 fick Lantmäteriet i uppdrag av den svenska regeringen att undersöka möjligheterna med att använda blockkedjor för fastighetsöverlåtelser och pantsättningsinskrivningar. Projektet har blivit internationellt uppmärksammat och Sverige ses som en pionjär på området. Detta pilotprojekt tillsammans med den uppmärksammade Bostadsrättspantsättningsdomen T 2106-17 från Svea Hovrätt i Stockholm från 2018 är inspirationskällan till denna uppsats frågeställningar och syfte. Hovrättsdomen fastställdes i högsta domstolen i Stockholm den 8 mars 2019, mål nr T 1559-18. Uppsatsens slutsats är att det pantsättningssystem som idag används är föråldrat och behöver moderniseras och samordnas av en ansvarig enhet. Studien visar även på att blockkedjeteknik mycket väl kan vara lämplig att använda för ett framtida bostadsrättsregister och vid pantsättningsförfarande till följd av sin säkerhet, transparens och förkortade ledtider.

The purpose of this essay is to highlight the problems caused by the current pledging procedure of tenant-owned apartments and to investigate whether blockchains can be a suitable technology to use for a future apartment register system and thus overcome these problems. The reason for the problems lies in the fact that the procedure for pledging a tenant-owned apartment is not as legally secure as when a property is pledged. How the actual pledging of property and pledging of tenant-owned apartment differ greatly since there are clear requirements for pledging of the property but not for the tenant-owned apartments. Lantmäteriet is the authority in Sweden that is responsible for the land register and the mortgage register. For tenant-owned apartments on the other hand there is no authority. The responsibility for the registration of the mortgage lies on the tenant-owner associations boards. This means that too often there is missing or incorrect mortgage listings in the apartment listings, which can cause major problems for several parties. In 2016, Lantmäteriet were commissioned by the Swedish government to investigate the possibilities of using blockchains for real estate transfers and pledge registrations. The project has become internationally recognized and Sweden is seen as a pioneer in the field. This pilot project together with the court judgement, T 2106-17, which is the source of inspiration for this essay's issues and purpose. This court judgement was established by the supreme court, case number T 1559-18. The conclusion of the thesis is that the pledging system that is used today is obsolete and needs to be modernized and coordinated by a centralized unit within the government. Blockchain technology could be a suitable solution for a future tenant-owned apartment register because of its transparency, security and reduction in lead times.