Ett hållbart tänkande blir allt viktigare i dagens samhälle. EU-kommissionen har beslutat att resurser ska användas på ett mer effektivt sätt för att främja en hållbar utveckling. Inom byggbranschen kan detta handla om Design for Deconstruction (DfD), vilket kan översättas till projektering för demontering. En tidigare undersökning för DfD har genomförts av SBUF tillsammans med NCC för att kartlägga demonterbarhet för stomelement. Osäkerheten finns däremot kring hur enkelt det är att demontera och detta kräver ytterligare utredning. Denna undersökning syftar därför till att göra en kvalitativ studie av hur det ser ut i praktiken i Sverige samt vilka tankar som finns hos främst projektörer och leverantörer. Arbetets mål är att bidra till en ökad kunskap och medvetenhet inom byggbranschen kring hur byggelement kan projekteras med hänsyn till DfD. Den huvudsakliga frågan som behandlas i denna undersökning är hur demontering och återanvändning kan tas hänsyn till redan i projekteringen. En litteraturstudie genomfördes för att skapa en överblick av kunskapsläget och tillämpningen av DfD som sedan verifierades och kompletterades med en intervjuundersökning. Projektering för demontering har stor betydelse för att öka byggbranschens resurseffektivitet och förbättra avfallshanteringsprocessen. Byggandet idag ser främst till funktion och estetik framför värdet i att demontera och återanvända komponenter, material eller byggelement. För att möjliggöra demontering och återanvändning bör elementen standardiseras och tillämpas för byggnader där verksamheten kan komma att ändras eller flyttas. Håldäcks- och massivelement är mest lämpade för detta, tack vare sin flexibilitet. Vanliga kopplingar som används idag är kramlor, bult, dubb, svetsplåt, expanderbult och skruvfäste. Vid projektering för demontering är en allmän regel att kopplingar ska vara reversibla. Mekaniska kopplingar är därför mest lämpliga för demontering och återanvändning. Många kopplingar och lyftsystem för byggelement är idag inte helt lämpade för demontering och återanvändning. Både kopplingar och lyftsystem behöver därför utvecklas vidare. För att kunna etablera en cirkulär princip behövs även dokumentation och spårbarhet, för byggelementen. Dokumentation om spårbarhet och demontering är idag näst intill obefintlig. Anvisningar för demontering måste finnas tillgängliga, som separata dokument eller monteringsanvisningar vilka kan användas vid demontering. En ny metod som kallas materialpass tillsammans med GTIN (Global Trade Item Number) och RFID (Radio Frequency Identification) kan vara en lösning på spårbarhet och samling av dokumentation. Om information ska vara tillgänglig om 100 år behövs ett tidlöst och oberoende format utvecklas för att samla och lagra information och dokumentation. Hänsyn till demontering måste tas redan i projekteringen vilket innebär att arkitekter och andra projektörer kan påverka om byggnaden skall vara demonterbar. För att säkerställa att det är möjligt att genomföra bör även leverantören involveras tidigt. Ska demontering och återanvändning bli en verklighet måste framförallt krav komma från beställare och politiker. Nyttan som ges är långsiktig och det är förvaltarna som kan ta del utav den nyttan. Förutom beställare och myndigheter kan även branschorganisationer driva frågan framåt. Slutligen är det de som kan göra ekonomisk vinning på demontering som kommer driva den frågan framåt.

The EU-commission has decided to use resources more efficiently to promote sustainable development. For the building sector, this means Design for Deconstruction (DfD). A previous study for DfD has been conducted to map disassembly for superstructures. Uncertainties about the difficulty to disassemble and this requires further examination. This study therefore aims to make a qualitative study of what it looks like in practice in Sweden among consultants and suppliers. The main issue dealt with in this study is how disassembly and reuse can be considered in an early stage. A literature study was conducted to provide an overview of the state of knowledge and application of DfD, which was subsequently verified and supplemented by an interview survey. Design for deconstruction is of great importance for increasing the resource efficiency of the building sector. Hollow core- and solid slab elements are suitable for deconstruction and reuse. A general rule for DfD is that connections must be reversible. Mechanical connections are therefore most suitable. To enable reuse, the connection- and lifting systems needs to be further developed. In order to establish a circular economy, documentation and traceability are needed. Disas-sembly instructions or assembly instructions that can be used for disassembly must be available. Material passport along with Global Trade Item Number (GTIN) and Radio Frequency Iden-tification (RFID) can be a solution to traceability and collection of documentation. For inform-ation to be available in 100 years, a timeless and independent solution is needed. Consultants together with architects can design the building to enable deconstruction. To ensure that it is possible to implement, the supplier should be involved early on. If deconstruction and reuse are to become a reality, requirements must come from clients or authorities. In addition to the client and the authorities, industry organizations can push the issue forward.