Partnering har använts som samverkansform i Sverige sedan slutet av 1990-talet men det finns fortfarande inga bestämmelser, arbetsmoment och villkor som definierar ett partneringprojekt. I de allmänna bestämmelserna står det att någon typ av samverkansform borde tillämpas för att nå ett gott resultat. Det framgår inte vilka ändringar och tillägg som krävs till standardavtalen för att få ett partneringprojekt att fungera. Hur lyckas då en organisation med ett partneringprojekt i praktiken? Syftet med examensarbetet är att skapa en god uppfattning om partnering genom en litteraturstudie där facklitteratur, elektroniska uppslagsverk och branschrelaterade artiklar har analyserats. Det har sedan gjorts en fallstudie på två referensprojekt, Max IV och Prisma där branscherfarna aktörer berättar om sina upplevelser kring hur ett partneringprojekt fungerar i praktiken. Partnering anses inte vara en ny entreprenadform utan är en samverkansform som präglas av orden gemensamma mål, engagemang, konfliktlösningstekniker, öppenhet och ständig förbättring. Det är dock inte en arbetsform som passar alla individer eller projekt. Projektets komplexitet, budget, beställarens engagemang samt påverkan på kringliggande och pågående verksamhet är centrala aspekter som bör diskuteras vid tillämpning av partnering. Inom partnering talas det mycket om begreppet mjuka parametrar, och så länge de kan relateras till projektet, kan i princip vilka mjuka parametrar som helst användas. Gemensamma mål, uppföljning, tillit och förtroende och projektorganisation är mjuka parametrar som oftast diskuteras. Är detta något som präglar ett partneringprojekt hela vägen eller hårda parametrar som exempelvis pris blir mer markant mellan aktörerna? Både referensprojekten visades sig ha många likheter som kan relateras till litteraturstudien. Till exempel tidigt engagemang, startworkshops, upphandlingsindelning i två faser, konfliktlösningsmetoder, uppföljningsmöten, engagerad beställare och entreprenör, teambuilding aktiviteter och mjuka parametrar har präglat båda projekten. Samtliga som har intervjuats i Max IV och Prisma har upplevt att partneringsamverkan har fungerat bra och att mjuka parametrar har lyfts fram genom projektprocessen. Det är omöjligt att helt komma ifrån pris-parametern, men i ett lyckat partneringprojekt arbetas det ständigt med att förbättra samverkan. Studien visar att partnering fungerar såväl i projekteringen som i produktionen, men att det krävs mycket engagemang och resurser. Förutom partneringaktiviteter, gemensamma mål och tidig involvering är det viktigt att från början skapa en grupp med individer som är villiga att samverka. Wihlborgs Fastigheter AB har stått som beställare för båda referensprojekten som har undersökt och de har hittat en kultur och affärsmodell som fungerar för deras partneringprojekt. Entreprenörerna som varit med i projekten anser att affärsmodellen fungerar bra och samtliga parter är med i partneringsamverkan. Sökord: Partnering, Samverkan, Mjuka parametrar och Byggbranschen.

Even if partnering has been used for cooperation in Sweden for over 20 years, there are still no regulations, operations or terms defining a partnering project. In the general conditions of contract for design and construction, it is stated that cooperation should be managed for a great performance. This provokes the question of how an organization can succeed with a partnering project? The objective if this thesis is to gather knowledge about partnering. This is achieved by conducting a literature study and a case study. The case study included interviews held with persons with experience of partnering projects, focusing on two reference projects. Partnering is not percepted as a new project delivery method, but a cooperation configuration including common objectives, commitments, techniques for solving conflicts, openness and continuous improvements. Central aspects when applying partnering is the project’s complexity, the economic presumptions, the client’s commitment and the impact on surrounding activities. Soft parameters are a common term within partnering. However, examples of often mentioned soft parameters are common objectives, monitoring, trust and project organization. Are these the parameters important throughout a partnering project? When comparing the reference projects to the literature study, correspondence were found. Examples of these similarities are early commitment, startworkshops, defining phase one and two, techniques for solving conflicts, meetings for monitoring, commitment of the client and the contractor, team building and soft parameters. The interviewees from the case study percepted partnering as well functioning and they highlighted the importance of soft parameters in the projects. Further it was mentioned that the parameter of cost is inevitable. The research showed that partnering is well working in both design and production. However it requires commitment and resources. Further it showed that besides the activities of partnering, common objectives and early involvement it is important to create a group with willingness to cooperate. Key words: Partnering, Cooperation, Soft parameters