Mediehusen fokuserar nästintill uteslutande på dagstidningar online, då den tryckta dagstidningen av olika anledningar saknar positiva framtidsutsikter (Svenska mediehus 2014/15 2015). I dagens medieklimat finns det större möjligheter att publicera journalistik och kunna tjäna pengar på det online och när det kommer till formgivningen finns det många lika men också olika förutsättningar, i jämförelse med den tryckta dagstidningen. En förutsättning oavsett plattform är formgivningens anpassning efter annonser och affärsmodeller, snarare än läsare och journalistik (6.3.1:5 och 6.3.3:5) . En skillnad när det gäller förutsättningar är att det i tryckta medier finns en frihet i layouten, att skapa både ett horisontellt såväl som vertikalt flöde, medan det online är standard att till exempel enbart använda sig av en (potentiellt) oändlig spalt.2 Det bör alltså läggas stor vikt vid hur man sätter brödtexten i den här enda spalten och aspekter som typsnitt, whitespace och bildsättning spelar in. Den här uppsatsen fokusera på en fjärde och lika viktig aspekt: teckengrad. En standard finns sedan länge för den tryckta dagstidningen, men vi ser fortfarande olika förhållningssätt för dagstidningar på Internet. Annonsanpassade affärsmodeller tillsammans med äldre skärmars lågupplösning, har skapat en layout där alla webbtidningens element upplevs som små. Fler och fler indicier pekar nu på att brödtexten förväntas öka i storlek. Följer man den modell som designbyrån Information Architects arbetat fram kan man enkelt räkna ut vilken teckengrad en brödtext bör ha, på respektive digital skärm, för att denna text skall motsvara upplevelsen av en tryckt text (Information Architects 2006). Sätter man en brödtext på webben i proportion till en brödtext i en bok, med önskad motsvarande läsupplevelse, ökar den digitala teckengraden, bland annat eftersom vi läser den på längre avstånd än en tryckt bok. Applicerar man teorier om typografi och läsbarhet, från bland andra typografer som Hallberg (1992) och Hellmark (2005), samt designers som Peetre (6.3.1), Häggström (6.3.2) och Sigfridsson (6.3.3) framträder en förvisso inte helt tydlig bild, men ändå en där teckengraden i webbdagstidningar beräknas öka. Vare sig den gör det eller inte, går att konstateras att konsensus lär råda över tid: Precis som den tryckta dagstidningens brödtext har en standard, växer ur relationen mellan producent och användare, en standard fram även för design av text på Internet. Vi ser idag extremer åt alla håll, text kan se ur precis hur som helst. Men dessa extremer skapar ändå en medelkurva, en universell design, som tar brödtextens utveckling framåt. För att fånga den här kollektivt skapade utvecklingen, gynnas uppsatsen av att se problemområdet ur tre aspekter. Genom en kvantitativ studie av alla (125) svenska dagstidningar på Internet skapades ett forskningsintroducerande material, som ger en övergripande bild av teckengraden i brödtext i dagstidningar på Internet. För att närma sig frågeställningen, När det kommer till teckengrad, radavstånd och spaltbredd, hur ser brödtexten ut i samtliga svenska dagstidningar på Internet? Vilka faktorer, med fokus på teckengrad, kan underlätta läsbarheten?, stödjs den kvantitativa undersökningen med professionsintervjuer med representanter från mediebranschen, samt en webbenkät som ger indicier av läsvanor och läsupplevelse bland dagstidningsläsare. Med hjälp av den insamlade datan söker därmed denna uppsats besvara frågor kring hur teckengraden ser ut i dag, men också om det är ett problem och i så fall hur webbdesignen på den här punkten bör utvecklas, mot det slutgiltiga syftet att förändra och förbättra den digitala dagstidningen som produkt. Sverige har en av världens högsta andel tidningsläsare per capita (World press trends 2014) och ligger ofta i framkant när det kommer till webbdesign för dagstidningar. Dagstidningen på Internet är nu i ett vägskäl och en överblick över hur det ser ut i dag bör vara av största intresse.

Media company put almost all of their financials on online products and the printed newspaper is almost gone thanks to rationalized thinking (Svenska mediehus 2014/15 2015). In todays media climate there is more opportunities in online journalism and when it comes to design, you will find a lot of conditions that are both similar and different from printed journalism. One of the similarities is the adaption to ads, rather than to readers and to journalism (6.3.1:5; 6.3.3:5). One of the differences is the layout and when it comes to print, your can lay the body text in two or many columns, but the standard online is to lay it in one. This creates, rather than a horizontal, a strictly vertical reading and a (potentially) infinite column.3 Although the exceptions exist, focus in online journalism is on the one column and aspects as font, whitespace and image take part. This essay will focus though on a fourth and as important aspect: type size. Since long there is a standard for printed newspaper, while online there is another set of approaches. Ads and old times low-resolution screens gave birth to a web design where design elements where perceived as small. More and more evidence shows that body text will get larger. If you follow the model set by Information Architects you can easily calculate which font size to use online, if you want it to equal the experience of reading a printed body text (Information Architects 2006). If you follow this model to get the digital text match the printed, the font size will naturally get bigger, among other things, because we read it from a bigger distance. If you apply theories of typography and readability from among others typographers as Hallberg (1992) and Hellmark (2005), and designers as Peetre (6.3.1), Häggström (6.3.2) and Sigfridsson (6.3.3), a depiction, if not wholly solid but still, will appear that will indicate an increase in font size. With a quantitative study of all (125) Swedish newspapers on the Internet, a research introductory material takes shape, which gives an overview on the state of type size in body text in newspapers on the Internet. To lead up to the research problem, When it comes to type size, line spacing and column width, how is the body text designed in Swedish newspapers on the Internet? What are the aspects, focusing on type size, that facilitates readability?, the quantitative study is supported by interviews with representatives from the industry and a web survey which gives circumstantial of reading habits and reading experience among readers of newspapers. With this data, this essay strive to answer questions about how the type size appears today but also if there is a problem and how, on this particular aspect, web design should develop. Sweden is among the best in the world when it comes to readers of newspapers per capita (World press trends 2014). Right now web design in newspapers is at cross roads and an overview of the situation should be of great interest.