Syfte: Att jämföra en konventionell tryckalgometer (Algometer Typ II) med en nyare datorstyrd variant (SENSEBox). Båda instrumenten testas på friska individer för att jämföra absoluta trycksmärttrösklar (PPT), variabilitet, tidsåtgång och test-retest-reliabilitet för de två metoderna. Om den datorstyrda algometern visar likvärdiga resultat som den konventionella gällande trycksmärttröskelvärden, likvärdig eller lägre variabilitet och tidsåtgång samt likvärdig eller högre test-retest-reliabilitet kan denna i framtiden användas vid intraoral Quantitative Sensory Testing (QST) som en del i smärtutredningar. Material och metod: Tjugo vuxna deltog i studien. Mätningarna gjordes på tre olika anatomiska punkter; thenar, massetermuskelns fäste och fasta gingivan i övre premolarområdet. Trycksmärttröskeln mättes med båda algometrarna där tre registreringar på varje anatomisk punkt gjordes för att få fram ett medelvärde för var punkt. Trycksmärttröskeln, variabilitet och tidsåtgång jämfördes med parvist t-test samt Wilcoxons teckenrangtest. Test-retest-reliabiliteten analyserades med intraclass correlation coefficient (ICC). Resultat: SENSEBox visade i samtliga fall signifikant lägre PPT-värden (p<0,05). Ingen signifikant skillnad sågs gällande variabilitet och tidsåtgång (p>0,05). Båda algometrarna visade mycket god till utmärkt test-retest-reliabilitet (ICC 0,75-0,88) för thenar och masseter, för mätningar på gingivan visade Algometer Typ II dålig (ICC 0,38) och SENSEBox god reliabilitet (ICC 0,43). Slutsats: Då trycksmärttröskelvärdet uppmätt med SENSEBox är signifikant lägre än värdet uppmätt med Algometer Typ II kan denna inte bytas ut mot SENSEBox vid PPT-test vid QST för utredning av intraoral smärta. Om en systematisk skillnad i tröskelvärden av relativt konstant storleksordning kan verifieras kan tröskelvärden erhållna med SENSEBox eventuellt användas efter omräkning.

Aim: To compare a conventional pressure-algometer (Algometer Typ II) with a newer computer-controlled model (SENSEBox). Both instruments are tested on healthy individuals to compare the results for absolute pressure pain threshold (PPT), variability, time duration and test-retest-reliability. If the computer-controlled shows equal results as the conventional device concerning PPT, equal or lower variability and time duration and equal or higher test-retest-reliability, the devices are interchangeable in intra-oral Quantitative Sensory Testing (QST) as part of pain investigations. Material and method: Twenty adults participated in the study. The measurements were done on thenar, masseter and the gingiva in the upper premolar region. PPTs were measured with both algometers, using three registrations per anatomic site to obtain a mean value from each site. PPT, variability and time duration were compared with paired t-test and Wilcoxon sign rank test. Test-retest-reliability was analysed with intraclass correlation coefficient (ICC). Results: In all sites, SENSEBox showed significantly lower PPT values (p<0,05). No significant differences were seen concerning variability and time duration (p>0,05). Both algometers showed very good to excellent test-retest-reliability (ICC 0,75-0,88) for thenar and masseter. For measures on the gingiva Algometer Typ II showed poor (ICC 0,38) and SENSEBox good reliability (ICC 0,43). Conclusion: Since the PPT values measured by SENSEBox are significant lower than the values measured by Algometer Typ II the devices are not interchangeable to use in PPT during QST in intraoral pain investigations. If a systematical difference in thresholds in a relatively constant magnitude can be verified, then the thresholds measured with SENSEBox could eventually be used if re-calculated.