Syfte: Att studera hur personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn, upplever sin munhälsa. Material och metod: Elva informanter (10 kvinnor), 19 - 56 år gamla som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn valdes ut strategiskt och djupintervjuades. Informanterna uppmanades att med egna ord berätta om hur de upplevde att de sexuella övergreppen påverkat deras munhälsa. Intervjuerna spelades in digitalt för att sedan transkriberas ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet åskådliggjorde temat ”Utmanade förutsättningar för oral hälsa”, som grundar sig på tre kategorier; Emotionell påverkan med tillhörande subkategorier negativa -och positiva känslor; Munvård med subkategorierna tandläkarbesök med svårighet, genväg och egenvård med komplikationer; Heligt tempel med tillhörande subkategorier munhälsan har betydelse och munhälsans påverkan. Slutsats: Oral hälsa associerades med starka känslor som skam, skuld, ångest och till viss del stolthet. Alla deltagare rapporterade tandvårdsrädsla i varierande grad, som hade hindrat dem från att besöka tandvården regelbundet. Det fanns en önskan om nyttjande av olika genvägar, som behandling under olika typer av sedering och att bli kallad av tandvården. Det uttrycktes svårigheter med att utföra daglig oral egenvård. Generellt fanns en önskan om en förbättrad oral hälsa. Nyckelord: kvalitativ studie, munvård, skam, smärta, tandvårdsrädsla.

Aim: To study how victims of child sexual abuse experience their oral health. Methods: Eleven participants (10 women), 19-56 years of age, who experienced sexual abuse as a child were purposively selected and in-depth interviewed. The participants were encouraged to talk about how they experienced that the sexual abuse had affected their oral health. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The collected material was analyzed according to Qualitative Content Analysis. Results: The result in this study illustrated the theme “Challenged prerequisites for oral health”, which ground on three categories and associated subcategories; Emotional impact with associated subcategories negative- and positive feelings; Oral Care with subcategories dentistry visits with difficulties, shortcut and self-care with complications; Holy Temple with subcategories oral health is of importance and the oral health impact. Conclusion: Oral health is associated with strong feelings such as shame, blame, anxiety and partially pride. All participants reported dental fear in varied degree which had prevented them to visit dentistry on regular basis. There was a desire for using different shortcuts, such as treatment under sedation and to be recalled by the dentistry. There was expression for difficulties in providing daily oral care. There was generally a desire for an improved oral health. Keywords: dental fear, oral care, pain, qualitative study, shame.