Recidiverende aftös stomatit (RAS) är vanligt förekommande inflammatoriska sår som drabbar den orala mukosan. Studiens syfte är att genom en laborativ jämförelse mellan biologiska snitt av traumatiska sår och recidiverande aftös stomatit ta fram en immunhistokemisk metod för diagnostisering av RAS. Biopsier valdes från biobank på Malmö Universitet enligt inklusions- och exklusionskriterier. 10 st vävnadspreparat valdes ut från traumatiska sår och 11 st från RAS. Vävnadspreparaten undersöktes med hjälp av immunhistokemi med antikropp klyvd caspase-3. Detta i syfte att ta reda på om det i biopsierna kunde detekteras ett onormalt högt antal apoptotiska celler i epitelet. En kvalitativ bedömning av vävnaden utfördes även avseende placering och antal apoptotiska celler. Två granskare bedömde preparaten oberoende av varandra. Resultaten visade att det endast förelåg få till inga apoptotiska celler i epitelet i aftös stomatit. RAS skiljde sig inte från frisk mukosa och traumatiska sår avseende antal apoptotiska celler i epitelet. Slutsats kunde dras att antikropp klyvd caspase-3 inte kan användas som markör för recidiverande aftös stomatit. Klyvd caspase-3 kan troligtvis uteslutas från vidare forskning. Målet med framtida forskning bör vara att kartlägga etiologin för att kunna fastställa diagnos och utveckla behandlingsmetoder. Detta för att reducera kostnaderna som RAS belastar vård och samhälle.
Recurrent apthous stomatitis (RAS) is an inflammatory lesion that affects the oral mucosa. The aim of the study is to develop an immunohistochemical method for the diagnosis of RAS through a laboratory comparison of biological sections of traumatic lesions and RAS. Biopsies are selected from biobank at Malmö University according to inclusion / exclusion criteria. 10 samples are selected from traumatic ulcers and 11 samples are selected from RAS. Tissue samples were examined by immunohistochemistry with antibody cleaved caspase-3. This in order to determine if an abnormally high number of apoptotic cells in the epithelium can be detected in the biopsies. A qualitative assessment of the tissue is performed regarding placement and number of apoptotic cells. Two reviewers assessed the samples independently. The results indicate that there are only a few apoptotic cells in the epithelium in the RAS that doesn´t differ from healthy mucosa and traumatic lesions, regard to the number of apoptotic cells in the epithelium. It can be concluded that antibody cleaved caspase-3 cannot be used as a marker for RAS. Cleaved caspase-3 can probably be excluded from further research. The aim of the future research should be to map the aetiology to diagnose and develop treatment methods. This in order to reduce the costs that RAS charges healthcare and society.