Bakgrund: Ersättning av första molaren med dentala singelimplantat är en omdiskuterad behandling. Konceptet av en förkortad tandbåge (shortened dental arch, SDA) som introducerades av A. Käyser 1981 innebär att en adekvat oral funktion kan upprätthållas när minst fyra ocklusala enheter (= ockluderande posteriora tandpar) finns kvar i bettet. Sedermera har SDA varit ett vedertaget koncept inom kliniskt praxis. Syfte: Att studera patienters självupplevda oral-hälsorelaterade livskvalitet (OHRQoL), tuggfunktion samt orofacial estetik, före och efter ersättning av första molaren med dentala singelimplantat. Dessutom att jämföra denna studiegrupp (IG) med en ålders- och könsmatchad, fullt betandad kontrollgrupp (CG1) samt en kontrollgrupp med förkortad tandbåge (CG2). Material och Metod: Totalt 33 individer (14 IG, 14 CG1 och 5 CG2) svarade på en enkät baserad på den svenska versionen av Oral Health Impact Profile (S-OHIP 14), Jaw Function Limitation Scale (JFLS-S 20) och Orofacial Aesthetic Scale (OAS-S 8). IG svarade på enkäten både före och efter behandling och kontrollgrupperna svarade vid ett tillfälle. Resultat: Den självupplevda OHRQoL ökade signifikant efter implantatbehandling på första molaren (p<0,05). Dessutom fanns det en signifikant förbättring av domänen tuggförmåga (mastication) i JFLS efter behandling (p<0,05). Implantatbehandling på första molarens plats påverkade däremot inte patienternas orofaciala estetik signifikant (p>0,05). Konklusion: Ersättning av första molaren med singelimplantat verkar ha en positiv inverkan på patienters självupplevda OHRQoL samt tuggförmåga men inte på den orofaciala estetiken. Det krävs mer kunskap om kostnader och nytta av denna behandling på lång sikt både för individen och samhället. Baserat på resultaten från denna studie anser författarna att implantatbehandling på första molarens plats är ett bra behandlingsalternativ på individuella indikationer förutsatt att biologiska och tekniska krav uppfylls.

Objectives: Replacement of missing first molars with single dental implant is widely discussed. The concept of the shortened dental arch (SDA) introduced by A. Käyser 1981 is still well accepted in clinical practice and claims that adequate oral function can be maintained when at least four occlusal units (=pairs of occluding posterior teeth) are left. Aims: To assess the self-experienced Oral Health Related Quality of Life (OHRQoL), Masticatory Ability and Orofacial Aesthetics in patients before and after receiving single-implant supported crown(s) on the first molar(s) and to compare the study group (IG) with two age- and gender-matched control groups consisting of one fully dentate group (CG1) and one with Shortened Dental Arch (CG2). Method: A total of 33 patients (14 IG, 14 CG1 and 5 CG2) responded to a questionnaire including the Swedish versions of the Oral Health Impact Profile (S-OHIP 14), the Jaw Function Limitation Scale (JFLS-S 20) and the Orofacial Aesthetic Scale (OAS-S 8). IG responded before and after receiving implant supported crown(s) on first molar(s). The control groups answered the questionnaire at one occasion. Results: The overall self-experienced OHRQoL increased significantly after receiving implant(s) on first molar (p<0,05). There was a significant improvement in the JFLS mastication domain (p<0,05) after treatment. The implant therapy showed no significant improvement after treatment on patients’ perceived orofacial aesthetics (p>0,05). Conclusion: Single dental implant treatment on first molars seems to improve patients’ perceived OHRQoL and masticatory ability. However, it does not influence patients’ orofacial aesthetics. Further research is needed to evaluate the long-term cost-benefit outcomes both for the individual and for the society. Thus, the authors support single implant treatment on first molars based on individual indications, if the biological and technical requirements are satisfied.