Sammanfattning Syftet med denna studie var att utvärdera och jämföra tillförlitligheten och reliabiliteten gällande el- och kyltestets förmåga att registrera pulpasensibilitet i vitala centrala överkäksincisiver med fullständig och ofullständig rotutveckling. Två grupper bestående av 32 tandläkarstudenter (grupp A) i åldern 18-25 och 7 barn (grupp B) i åldern 7-9 undersöktes med eltest (Vitality Scanner 2006) och kyltest (etylklorid). Två aktiva tester och ett inaktivt test utfördes slumpmässigt för varje metod vid ett tillfälle. Den genomsnittliga specificiteten för eltestet var 1 i både grupp A och grupp B. Den genomsnittliga specificiteten för kyltestet var 0.92 i båda grupperna. Reliabiliteten för eltestet var 0.788 i grupp A och 0.997 i grupp B. Reliabiliteten för kyltestet var 28/31 för grupp A och 5/6 för grupp B. Strömvärdena för eltestet varierade mellan 1-34 och 1-58 i grupp A respektive grupp B. Det konstaterades att våra fynd inte skiljde sig från tidigare observationer där eltestet och kyltestet befunnits vara användbara metoder för att registrera pulpasensibilitet i vitala överkäksincisiver med avslutad och oavslutad rotutveckling. Tänder med ofullständig rotutveckling tycks ha högre elektriska tröskelvärden jämfört med tänder med fullständig rotutveckling. Inga jämförelser kunde göras på grund av ett otillräckligt antal personer i urvalsgrupperna.