Avhandlingen syftar till att analysera och undersöka utbildningens roll för både immigranter och deras barn när det gäller att säkra en plats på den svenska arbetsmarknaden. Med andra ord handlar avhandlingen om relationen mellan utbildning och arbete. Följande frågor står i fokus: Vilken roll, om någon, spelar typen av utbildning för arbetsmarknadsinträdet? I vilken utsträckning matchar individens utbildning arbetets kompetensnivå? Finns det skillnader i matchningen mellan utbildning och arbetets kompetensnivå mellan grupper födda i olika länder? Har barnen till immigranter en högre yrkesmässig matchning än sina föräldrar? Hur ser relationen mellan utbildning och arbete ut när en stor del av populationen har fått sin utbildning i ett annat land? Avhandlingen består av ett inledande kapitel där resultaten från de tre självständiga artiklarna diskuteras. Den första artikeln fokuserar på möjligheterna att säkra ett arbete i paritet med individens utbildning och karaktäristika. Artikel två och tre fokuserar på den yrkesmässiga matchningen på den svenska arbetsmarknaden, med andra ord huruvida individer har arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå. Artikel två fokuserar på immigranter och artikel tre på immigranternas barn. Avhandlingen visar att framgång på arbetsmarknaden i termer av sysselsättningsgrad och yrkesmässig matchning beror på individuell karaktäristik såsom födelseland, tid i landet och typ av utbildning (generell och yrkesutbildning). Det finns stora skillnader mellan de som har en yrkesutbildning och de som har en generell utbildning. De som har en yrkesutbildning har också högre sannolikhet att få ett arbete. De största skillnaderna märks i yrkesmässig mismatch, där utrikes födda är överrepresenterade bland dem som arbetar på en lägre kompetensnivå än vad de har utbildning till, samtidigt som inrikes födda är överrepresenterade bland dem som arbetar på en högre kompetensnivå än vad de har utbildning till. Resultaten i artikel tre visar att immigranternas barn har en starkare position än sina föräldrar när det gäller yrkesmässig matchning.

The aim of the thesis is to analyze and examine the role of education, for both immigrants and their descendants, in the process of becoming a part of the labor market of the host society. In other words, the relationship between education and work. The questions addressed in the thesis are: Does type of education matter for labor market access? Does the educational level of the individual match the skill level of the job: Is the occupational match dissimilar for different country of birth groups? Do the children of immigrants have a higher occupational match than their parents? What does the relationship between education and work look like when a part of the population has obtained their education in another country? The thesis consists of an introductory chapter in which the results from the three independent articles are discussed. The first article focuses on the chances of getting a job in the Swedish labor market depending on the individuals’ background and education. Article two and three focus on the occupational match and mismatch in the Swedish labor market, i.e. the degree to which individuals work in jobs where the skill level of the job correspond to the educational level of the individual. Article two focuses on the immigrant generation and article three on the descendant generation. The thesis shows that success on the labor market in terms of employment rate and occupational match depends on individual characteristics such as country of birth, time in the country and type of education (general or vocational). There is a large difference between those who have a vocational education and those who do not, in that the former have a higher chance of obtaining employment that matches their education. The largest differences can be seen in the occupational mismatch where the foreign born population are over-represented among those who are working on a lower skill-level than their educational level, at the same time as the native-born population are over-represented among those who are working on a skill-level that is above their educational level. Article three shows that the descendant generation does better than the parental generation in terms of occupational match.