I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008/09:8) fastslås att personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning. Även i Malmö högskolas policy dokument (2016-2018) inkluderas ett förhållningssätt som ska byggas på mångfald. I studenters rättigheter och skyldigheter (Mah, 2011) eftersträvas en arbetsmiljö som stödjer studenters lärande och främjar deras fysiska och psykiska hälsa. I studenthälsans undersökning ”Hur mår våra studenter” (Mah, 2015) pekar resultaten på att en eller flera funktionsnedsättningar skulle kunna vara en riskfaktor i vissa avseenden. Vidare att funktionsnedsättning minskar sannolikheten för att uppleva sig klara av sina studier och ökar sannolikheten för att uppleva sig trakasserad och diskriminerad. Larsdotter Frid och Krantz (2012) visar att det är problematiskt att tillgängliggöra den konkreta undervisningssituationen för studenter med funktionsnedsättning. Syfte: Med detta som bakgrund finns det ett behov av att kartlägga och identifiera universitetsutbildares upplevda och uttryckta behov av kompetens avseende t.ex pedagogiska anpassningar av studenters studiesituation. Metod: En webenkät skickades ut till 2 fakulteter vid ett lärosäte (A) och en vid en fakultet vid ett annat lärosäte (B). Totalt svarade 131 (svarsfrekvens). Pågående analyser kvalitativa såväl som kvantitativa (SPSS). Resultat: Det finns tendenser som uppvisar en skillnad i upplevd kompetens mellan lärosäten där en större andel anställda vid lärosäte B uppger både högre och lägre kompetens jämfört med anställda vid lärosäte A. Anställda vid lärosäte A tenderar att uppge ett större kompetensutvecklingsbehov när det gäller studenter i behov av anpassningar av studiesituationen. När den egna kompetensen skattas högt tenderar behovet av kompetensutveckling också skattas högt (73%) bland anställda vid lärosäte A medan anställda vid lärosäte B skattar lågt kompetensutvecklingsbehov (39 %). Anställda vid båda lärosätena uppger god kännedom om styrdokumenten. När det gäller kompetens om olika funktionsnedsättningar skattar anställda vid lärosäte B högre kompetens än anställda vid lärosäte A oavsett funktionsnedsättning. Störst skillnader ses i kompetens gällande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt hörsel-, och synnedsättningar. Diskussion/implikationer: Tolkning av materialet pågår.