Denna studie undersöker ett didaktiskt modelleringsprojekt där fem europeiska högstadieskolor inom ett EU-finansierat Erasmus+-partnerskap skapar ämnesövergripande undervisningsarenor, dels lokalt i form av ämnesövergripande temadagar, dels inom ramen för internationella elevutbyten. Det övergripande syftet med skolpartnerskapet är en förändrad undervisning som utvecklar elevers förmågor att värdera information, diskutera, argumentera och fatta politiska beslut kring tekniska innovationers konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Som medel för detta arbetar lärare och elever under en tvåårsperiod med olika kontroversiella hållbarhetsfrågor med naturvetenskapligt, tekniskt och samhällsvetenskapligt innehåll och med socio-politiska och etiska aspekter i olika tema. Ett belyser frågeställningar som rör användning av robotar och tekniker för att skapa syntetiskt liv i ett framtidsscenario placerat på en imaginär planet kallad ”PromethEUs”. Inom ramen för ett doktorandprojekt studeras och analyseras på vilka sätt denna didaktiska modell kan erbjuda lärarna redskap att utveckla och förändra sin undervisningspraktik. Hur tas elevuppgiften emot och hanteras av skolor med begränsad erfarenhet av denna typ av undervisning? Hur väljer de att använda och anpassa den i sin nationella kontext? Vilka ”motstånd” stöter de olika skolorna på i sin implementeringsprocess och hur hittar de lösningar på dessa? Hur kan dialog och reflektion i samband med internationella utbyten bidra till transformation av lärarnas referensramar och deras perspektiv på sin undervisning? Dessa frågor undersöks genom fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer och analyseras preliminärt med hjälp av bland andra Engeström.