Det finns en officiell målsättning om oral hälsa i Sverige, uttryckt i tandvårdslagen som god tandhälsa och god tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Det övergripande syftet med denna avhandling var att analysera tandvårdslagens målsättning från en grupp patienters egna upplevelser och uppfattningar. Arbetet bygger på en longitudinell enkätstudie av en population av personer födda 1942 och som vid studietillfällena var boende i Örebro eller Östergötlands län. Denna kohort har studerats med hjälp av enkätundersökningar vart 5:e år; 1992, 1997, 2002 och 2007. Denna avhandling omfattar de två första studieåren, 1992 och 1997, och bildar därmed en plattform inför fortsatta analyser. Kohorten omfattade 5363 personer som svarat vid båda undersökningstillfällena. Från en förklaringsmodell angående ojämlikhet i oral hälsa analyseras här tre perspektiv: självupplevd oral hälsa, tandvårdsnyttjande samt tillfredställelse med tandvård. De specifika syftena var att studera:den sociala gradienten i självupplevd oral hälsa samt om någon förändring inträffade däri.tandvårdsnyttjande i relation till socio-ekonomiska faktorer, kön, boendeort, utbildning samt självupplevd oral hälsa, attityder till tänder och tandvård, tandvårdsrädsla, vald vårdgivare och förändringar i tandvårdsförsäkringen. Eventuella förändringar beträffande tandvårdsnyttjande undersöks.olika aspekter av tillfredställelse med tandvård med kontroll av reproducerbarheten av analyserna över tid.att analysera förändringar i tillfredställelse med tandvård samt att relatera det till hur lång tid som passerat sedan senaste tandvårdsbesöket.tillfredställelse med tandvård i relation till ovan nämnda socio-ekonomiska faktorer samt till självupplevd oral hälsa, allmänhälsa, besöksvanor till tandvården, upplevelser från tidigare tandvårdsbesök och från det senaste besöket, attityder till tänder och tandvård, vald vårdgivare och kostnad för tandvård. Förändringar avseende detta under studietiden undersöks också.Vid tidpunkten för den första studien, 1992, var de undersökta personerna 50 år gamla. Det fanns flera skäl till varför just den åldersgruppen valdes som studiepopulation. Flera stora sociala reformer infördes under deras barn- och ungdomstid, bland dem kostnadsfri skoltandvård samt tandvårdsförsäkringen som infördes 1974. Som ett resultat av den reparativa eran inom tandvården kallas åldersgruppen ibland för ”Amalgam-generationen”. Resultaten angående självupplevd oral hälsa visar att 82 % överlag var nöjda med sina tänder och 97 % upplevde sig ha en god tuggförmåga. Endast små förändringar kunde noteras över tid. Vid det första studietillfället 1992 ansåg sig 80 % ha alla tänder i behåll eller sakna någon enstaka tand. Motsvarande för 1997 var 77 %. I en regressionsanalys visade sig civilstånd, födelseland, utbildning och yrke vara relaterade till den självupplevda orala hälsan. Gifta/sammanboende upplevde en bättre oral hälsa, liksom tjänstemän och egna företagare jämfört med arbetare. Personer födda utanför Sverige upplevde sämre oral hälsa liksom personer med lägre utbildningsnivå.Beträffande tandvårdsnyttjande visade det sig att endast små förändringar skett mellan de två studieåren, 7 % hade förlängt tiden sedan senaste besöket och 12 % uppgav mindre frekventa besöksvanor. Däremot hade en större förändring skett beträffande kostnad för tandvård: 42 % betalade mer 1997 än vad de gjorde 1992. Logistiska regressionsanalyser visade att en sämre allmänhälsa gav större sannolikhet för att ha ett lågt tandvårdsnyttjande medan en sämre självupplevd oral hälsa gav högre sannolikhet för både lågt och högt nyttjande. Att ha en privat vårdgivare ökade kraftigt chansen/risken för att ha högt tandvårdsnyttjande jämfört med offentlig tandvård, liksom att vara egen företagare jämfört med arbetare. Upplevd rädsla vid senaste tandvårdsbesöket gav ökad sannolikhet för lägre tandvårdsnyttjande. Ett lågt tandvårdsnyttjande 1992 gav stark sannolikhet för att ha det även 5 år senare. I analys av patientkostnaden var det större sannolikhet att ha en högre kostnad vid valet av privat vårdgivare jämfört med offentlig. Upplevd rädsla vid senaste besöket hade samband med ingen kostnad för tandvård. Tillfredställelse med tandvård analyserades såväl generellt som från upplevelser av det senaste tandvårdsbesöket. Kohorten visade en samlad bild av hög tillfredställelse med erhållen tandvård, såväl i allmänna termer som med det senaste besöket. Personer som hade sitt senaste tandvårdsbesök för mer än 1 år sedan uppgav sig ha upplevt smärta, oro och obehag i större utsträckning än övriga, och i ökande omfattning ju längre tid som passerat. Regelbundna besökare var mer nöjda än icke regelbundna, både generellt och med det senaste besöket. Förändringar mellan de två studieåren var små. I regressionsanalyser var tillfredställelsen med tandvård sämre för offentlig tandvård än för privat vårdgivare. Att vara regelbunden besökare till tandvården var relaterat till ökad tillfredställelse, medan att ha en hög kostnad för tandvård ökade missnöjet. Upplevd sämre oral hälsa ökade sannolikheten för att vara mer missnöjd liksom dåligt mottagande på kliniken och upplevd rädsla vid senaste besöket. Det enskilt starkaste sambandet fanns mellan att ha varit missnöjd 1992 med att vara det även 1997. Inget samband fanns med någon av de undersökta socioekonomiska faktorerna vilket kan tolkas så att tandvården behandlar alla lika, oavsett kön, etnicitet, utbildningsnivå eller yrke.Perioden 1992

From an outline of a general model of inequalities in oral health, three main issues are addressed: (1) Self-perceived oral health; (2) Utilization of dental care; and (3) Satisfaction with dental care. The aim was to study these aspects in relation to each other as well as aspects such as socio-economic factors, health factors, and attitudes to teeth and care organization. Another aim was to study changes between the two study years.The study is a questionnaire study of a longitudinal sample: people born in 1942 and at the time of the studies living in Örebro or Östergötland county in Sweden. A cohort (5363 persons) was established with those who completed the questionnaire in both 1992 and 1997. The main results were that there were social differences in self-perceived oral health, with those born outside Sweden, those living single, those with lower level of education and those being blue-collar worker perceiving worse oral health. Changes between the two study years were moderate despite major cutbacks in dental care insurance during this period.Socio-economic factors affected dental care utilization as well. Having a private care provider gave higher utilization and higher cost for care. Health perception, both oral and general health, and dental anxiety also affected utilization. Increasing patient cost for care did not appreciably affect utilization.The overall satisfaction with dental care was high, both in general terms and with the most recent dental visit. Differences between the two studied years were small. Persons not visiting dental care within the last year were more dissatisfied, both generally and with the most recent visit. A large number of regular attenders had no feelings of anxiety, pain or unpleasantness at all. Oral health related factors and dental care factors such as cost for care and care organization were related to satisfaction with dental care. So were experiences from the most recent dental visit and, to some extent, past care experiences, like school dentistry. Almost no correlation was seen between socio-economic factors and satisfaction with dental care. Change between the two study years was affected by self-perceived oral health, experiences from the most recent dental visit and care organization.As a whole, the study confirms models of oral health and care utilization.