POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNINGDet övergripande syftet med denna avhandling var att klargöra hur digital röntgenteknik används hos allmäntandläkaren och framför allt har syftet varit att undersöka kvaliteten hos röntgenbilderna och hur den skulle kunna förbättras. I det första arbetet studerades digitala röntgenbilder som var inskickade i samband med förhandsprövningar till Försäkringskassan. Dessa var signifikant sämre när det gällde bildkvalitet än röntgenbilder tagna med film. Då riktades uppmärksamheten på vad som kunde vara problemet och en enkät skickades ut till samtliga tandläkare i Skåne som enligt ett brev hade svarat att man arbetade med digital röntgenteknik (n=139). De viktigaste fynden i enkäten var att ca 30 % av tandläkarna hade problem med den digitala detektorn och programmen. 20 % hade problem med datorerna. Enbart 40 % av tandläkarna gjorde någon form av kvalitetskontroll. Som en följd av enkätsvaren från tandläkarna besöktes 19 slumpmässigt utvalda tandläkare som arbetade med digital röntgenteknik, inom både folktandvården och privattandvården. Där fann vi att bakgrundsbelysningen hade stor betydelse för möjligheten att urskilja lågkontrastobjekt vilket är likvärdigt med kariesskador. Dessutom visade det sig att monitorn har stor betydelse för bildkvaliteten. Det finns möjlighet att ställa in monitorn med hänsyn till parametrarna kontrast och ljusstyrka. Dessa visade sig vara mycket viktiga när det gäller att optimera det digitala systemet. Dagens bildbehandlingsprogram har många möjligheter till justering av bilder. Tandläkarna ändrade, om något, ljus och kontrast. Det fanns många och stora variationer mellan de besökta klinikerna när det gällde bildkvalitet och hur man arbetade med digital röntgenteknik.I det sista arbetet undersöktes hur stor betydelse en riktigt inställd monitor och belysningen har när man diagnostiserar karies. Studien gjordes med hjälp av extraherade tänder som röntgenundersöktes och granskades av sju tandläkare. Fynden visade att bakgrundbelysningen i rummet har stor betydelse för möjligheten att diagnostisera kariesskador. Diagnostiken blev bättre när granskningen skedde i dämpad belysning och när monitorns ljusstyrka och kontrast var rätt justerad. Sammanfattningsvis så gäller det att säkerställa bildkvaliteten på digitala röntgenbilder. Det krävs en omfattande utbildning när man ska börja arbeta med en helt ny teknik. Det måste finnas utrymme för en inkörningsperiod och en vilja till att lära sig den nya tekniken. Den digitala röntgentekniken påverkas av många fler faktorer än traditionell filmteknik när gäller den slutliga röntgenbildens kvalitet.

ABSTRACTThe number of dentists who have converted from conventional film radiography to digital radiography continues to grow. A digital system has numerous advantages, but there are also many new aspects to consider. The overall aim of this thesis was to study how digital radiography was used in general dental practices. The specific aims were to study how different factors affected image quality.To determine whether there were any differences in image quality between conventional film radiographs and digital radiographs, 4863 images (540 cases) were evaluated. The cases had been sent to the Swedish Dental Insurance Office for prior treatment approval. The image quality of digital radiographs was found to be significantly lower than that of film radiographs. This result led to a questionnaire study of dentists experienced in digital radiography. In 2003, a questionnaire was sent to the 139 general practice dentists who worked with digital radiography in Skåne, Sweden; the response rate was 94%. Many general practice dentists had experienced several problems (65%), and less than half of the digital systems (40%) underwent some kind of quality control. One of the weaker links in the technical chain of digital radiography appeared to be the monitor. A field study to 19 dentists at their clinics found that the brightness and contrast settings of the monitors had to be adjusted to obtain the subjectively best image quality. The ambient light in the evaluation room was also found to affect the diagnostic outcome of low-contrast patterns in radiographs.To evaluate the effects of ambient light and technical adjustments of the monitor, a study using standardised set-ups was designed. Seven observers evaluated radiographs of 100 extracted human teeth for approximal caries under five different combinations of brightness and contrast settings on two different occasions with high and low ambient light levels in the evaluation room. The ability to diagnose carious lesions was found to be significantly better in a room with lower ambient light and on a monitor with well-adjusted brightness and contrast values than in a room with bright light and on an unadjusted monitor.In conclusion, many problems with dental digital radiography were identified. Knowledge of digital techniques and how to optimise each link in the system to maintain high radiographic quality at all times must be improved.