Syfte och mål. Att beskriva möjliga sociala, nutritionella och biologiska faktorer som påverkar järnintag och järnstatus bland friska ett-åriga barn i södra Sverige. Bakgrund. Järnbrist är en av de viktigaste nutritionella bristtillstånden och ökar risken för försenad mental och motorisk utveckling. Barn utgör en riskgrupp relaterat till snabb tillväxt, vilken kräver ett relativt högt järnbehov. Design. En prospektiv studie. Metod. Slumpmässigt valda ett-åriga barn (n=90) och deras föräldrar deltog. Föräldrarna besvarade ett frågeformulär med sociodemografiska data samt barnets hälsa och nutrition under det första året. Barnets totala matintag och blodprover (hemoglobin, röda blodkroppars medelcellsvolum, S-ferritin och transferrin receptorer) samlades in. Resultat. Tjugosju procent av barnen hade ett järnintag som var under de Nordiska rekommendationerna på 8 mg/dag (NNR 2004). Välling och järnberikad gröt bidrog till 64 % av barnets totala järnintag. Partiell bröstmjölksuppfödning och låg utbildning bland mödrarna correlerade negativt med järnintag från tilläggskosten. Totalt, 10.3 % (n=9) av barnen hade tömda järnförråd (S-ferritin <12 ug/l) och 2.3 % (n=2) hade järnbrist med eller utan anemi (Hb<100g/l). Konklusion. Ett-åriga barn i Sverige kan utveckla järnbrist men information om järnrik föda kan förbättra järnstatus. Relevans till kliniskt arbete. Kunskap kring vilka faktorer som kan påverka barns järnintag och järnstatus kan förbättre de råd och den utbildning kring mat från barnhälsovården för att förebygga eller upptäcka järnbrist.

Aims and objectives.  To describe possible social, nutritional and biological factors influencing iron intake and iron status among healthy one-year-old children in southern Sweden. Background.  Iron deficiency is one of the most important nutritional disorders and increases the risk of delayed mental and motor development. Children are at risk because of rapid growth, which entails relatively high requirements of iron. Design.  A prospective study using survey methods. Method.  Randomly selected one-year-old children (n = 90) and their parents participated. Parents answered a questionnaire enquiring about demographic data and the child's feeding and health during the first year. The child's total food intake and blood samples (haemoglobin, mean corpuscular volume, S-ferritin and transferring receptor) were obtained. Results.  Twenty-seven per cent of the children had an iron intake below the Nordic Nutrition Recommendations of 8 mg/day (NNR 2004). Follow-on formula and iron-fortified porridge contributed to 64% of the child's total iron intake. Partial breastfeeding and low maternal education correlated negatively with iron intake from complementary food. In total, 10·3% (n = 9) of the children were found to be iron-depleted (S-ferritin ≤12 μg/l), and 2·3% (n = 2) had iron deficiency with or without anaemia (Hb ≤100 g/l). Conclusions.  One-year-old children in Sweden may be at risk of developing iron deficiency, but information about iron-rich food can improve iron status. Relevance to clinical practice.  Knowledge about factors influencing children's iron intake and iron status may improve the nutritional advice and education from the Child Health Services to prevent or detect iron deficiency.