Artikeln presenterar två kvalitativa studier som fokuserat barns användning av och relation till platser utomhus utifrån barns perspektiv. Studierna genomfördes vid olika tidpunkter, i mitten av 1990-talet och under åren 2008-2009, med barn i ungefär samma åldrar (9-11 år), med liknande metoder och i snarlika typer av bostadsmiljöer, men i två olika svenska städer. Teoretiska utgångspunkter hämtas från barndomssociologin samt barndomsgeografins definitioner av begreppen rum och plats. Syftet är att undersöka betydelsen av platser utomhus för barn i de båda studierna utifrån frågorna: hur använder och resonerar barn om platser i sin boendemiljö, och vilka likheter och skillnader finns? Gemensam analys av centrala delar av empirin från de båda studierna visar på stor överensstämmelse mellan resultaten liksom med annan tidigare forskning. Utomhusmiljön representerar viktiga värden i barns vardagsliv, i deras meningsskapande och identitetsarbete oberoende barndomens föränderlighet och av den tidsrymd som förflutit mellan studierna.

The article presents two qualitative studies that focus children's use of and relationship with outdoor environment, from a child perspective. The studies were conducted at different times, in the mid-1990s and in 2008-2009, with children of similar ages (9-11 years), with similar methods and similar types of residential areas, but in two different Swedish cities. The aim is to examine the role of outdoor venues for children based on the questions: how do children use and reason about outdoor places in their living environment, and what similarities and differences can be found? The theoretical points are retrieved from childhood sociology and childhood geography. The joint analysis of the empirical data show great consistency between the results of the two studies as well as with previous research. The outdoor environment represents important values in children's daily lives, and their identity work regardless of the length of time elapsed between the studies.