Titel: Hiv och hepatitprevention på institution. Utvärdering av ett peer-baserat utbildningsprojekt med syfte att öka kunskapen om blodsmittor hos klienter och personel på SiS-institutioner. Syfte: Föreliggande rapport syftar till att beskriva projektet ”Hiv på institution” med fokus på utbildningsmetod, genomförande och resultat. Rapporten syftar också till att utvärdera projektets måluppfyllelse samt till att ge råd inför ett eventuellt fortsatt utbildningsarbete. Metod: Rapporten bygger framförallt på resultatet från tre enkätundersökningar som genomförts under projektets andra och tredje år. Beskrivningen av utbildningsmetoden och projektets genomförande utgår från intervjuer med och skriftliga rapporter från utbildarna samt från deltagande observationer. Resultat: Resultatet visar att klienter på SiS-institutioner utgör en högriskgrupp för blodsmitta. Detta då en stor andel klienter har erfarenhet av att injicera narkotika och då majoriteten har ett stort sexuellt risktagande. Det faktum att minst en fjärdedel av klienterna redan har en hepatit C-infektion, tillsammans med deras stora risktagande, visar också på att klienter på SiS-institutioner utgör en tydlig riskgrupp för att föra blodsmitta vidare till andra. Både personal och klienter visade sig generellt ha bristfälliga kunskaper om smittvägar för hiv och hepatiter samt om möjligheten till vaccinering och behandling för dessa infektionssjukdomar. Framförallt uppvisade manliga klienter, klienter födda utanför Sverige och yngre klienter (under 18 år) bristfälliga kunskaper. De klienter som deltagit i utbildningen visade sig vid en uppföljning generellt ha en betydligt högre kunskapsnivå kring blodsmittor och smittvägar i jämförelse med klienter som inte deltagit i utbildningen (signifikanta skillnader). Så gott som samtliga deltagare uppgav att de under utbildningsdagen ökat sina kunskaper om hiv och hepatiter. Det stora flertalet deltagare uppgav också att de under dagen i stor eller mycket stor utsträckning ökat sin kunskap om olika smittvägar för hiv och hepatiter samt om hur man undviker att bli smittad. Den peer-baserade utbildningsmodell som använts verkar ha fallit mycket väl ut. Över 90 procent av deltagarna upplevde utbildningsdagarna som helhet som bra eller mycket bra och en lika stor andel upplevde framförandet av informationen (metoden) som bra eller mycket bra. Föreläsarnas egna erfarenheter av blodsmitta och missbruk och deras personliga livsberättelser beskrevs av deltagarna som särskilt betydelsefulla. Framförallt ansågs dessa öka föreläsarnas legitimitet och trovärdighet och innebära att föreläsningarna blev mer ”personliga”, ”levande”, ”engagerande” och ”gripande”. Flera deltagare menade också att föreläsarnas livsberättelser fyller en viktig funktion genom att skapa ökad förståelse och empati för personer i utsatta livssituationer samt att de inger hopp då de visar på att det går att ta sig ur ett missbruk och att det är möjligt att leva ett bra liv trots hiv- eller hepatitinfektion. Implikationer: Klienter på SiS-institutioner utgör en viktig målgrupp för preventionsinsatser mot blodsmittor. Peer-baserad utbildning verkar vara en bra modell för att nå denna grupp och för att öka kunskapen om smittrisker i gruppen. I vilken utsträckning den ökade kunskapen de facto leder till ett minskat risktagande är dock osäkert. För att säkerställa en minskad smittspridning krävs därför också interventioner och studier direkt inriktade på beteendeförändringar inom primära riskgrupper för blodsmitta.

Title: HIV and Hepatitis Prevention in Compulsory Care Institutions. Evaluation of a Peer-based Education Project aimed at increasing the Knowledge of Blood-borne Infectious Diseases for Clients and Staff at Institutions connected to Sweden’s National Board of Institutional Care (NBoIC). Aim: This report aims at describing the project “Hiv på institution” (HIV at Institutions), specifically focusing on the educational model, and the execution and results of the project. Another object of the report is to evaluate the goal fulfillment of the project, while also advising on potential continuous educational measures. Method: The report is primarily based on the results of three surveys conducted in the second and third years of the project. The description of the education method and the execution of the project is based on interviews with and written reports from the educators, in addition to participant observation. Results: The results show that clients at NBoIC institutions constitute to a high-risk group in terms of blood-borne infections, due to the fact that a large number of clients have experience of injection drug use, and a majority of them exhibit a high degree of sexual risk-taking. The fact that at least a quarter of the clients have a Hepatitis C infection, in conjunction with their high-risk behavior, furthermore indicates that clients at NBoIC institutions constitute a well-defined risk group in terms of transmitting blood-borne infections to others. Staff, as well as clients, generally exhibited not only an inadequate knowledge of transmission routes for HIV and different forms of Hepatitis, but also about the opportunities for inoculation and treatment of these infectious diseases. In particular, male clients, clients born outside of Sweden, and younger (below the age of 18) clients exhibited insufficient knowledge in this area. At the follow-up, the clients who had taken part in awareness training, generally displayed a significantly higher level of knowledge of blood-borne infections and transmission routes in comparison to clients who had not taken part significant differences). Nearly all participants stated that they, as a result of the awareness training day, had increased their knowledge of HIV and various forms of Hepatitis. A substantial majority of the participants also claimed that the awareness training, to a high or very high degree had increased their knowledge of transmission routes for HIV and Hepatitis (A, B, C), including how to avoid getting infected. The peer-based education model received positive response. Over 90 per cent of the participants rated the awareness training events as good or very good on the whole, and the same high percentage expressed themselves happy or very happy with the way the information was delivered (the method). The educators own experiences of blood-borne infections and addiction, as well as their personal life stories, were described by the participants as particularly valuable. In particular the fact that the educators were drawing on personal experiences added to their legitimacy and credibility, in the eyes of the participants, and meant that the lectures became more "personal", "vibrant", “engaging” and “gripping.” Furthermore, many participants voiced the opinion that these life stories play an important role by creating an increased understanding of and empathy with people in difficult circumstances of life, while also giving hope by showing that it is possible to recover from addiction, and that it is possible to live a good life despite an HIV or Hepatitis infection. Implications: Clients at NBoIC institutions constitute an important target group for measures aimed at preventing blood-borne infectious diseases. Peer-based awareness training appears to be a good model to reach members of this group and to increase their knowledge of transmission risks. However, the degree to which this increased knowledge de facto results in an improved risk behavior is uncertain. Consequently, in order to ensure a decrease in the transmission of infections, other interventions are required, as well as further studies directly aimed at mapping behavioral changes within primary groups at risk of blood-borne infections.