Bakgrund och syfte: Ett nytt masterprogram i sexologi startade hösten 2007 vid enheten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Programmet fick ett stort antal sökande och syftet med denna pilotstudie är att undersöka vilka det är som studerar sexologi på masternivå, och pedagogiska implikationer för programmets innehåll, metoder och organisation. Pilotstudien ingår som ett första steg i en större studie om professionalisering av sexologer. Metod: En webbaserad enkät konstruerades utifrån Malmö högskolas program ”Artologik Query & Report”. Urvalet är begränsat till Kull 1, och av 29 studenter svarade 22 på frågorna. Resultaten presenteras i antal personer istället för procent på grund av materialets storlek. Resultat: Majoriteten av masterstudenterna är kvinnor (20), ett fåtal män (2), i åldern 35-45 (10), samt gifta/ sammanboende (16). Flertalet arbetar inom sjukvården (8) och har en socionomexamen (11), sjuksköterske- (4) eller barnmorskeexamen (4). Fler än hälften har läst sexologi tidigare (14) och har ett arbete där sexologiska moment ingår (16). De går programmet pga. önskan om kompetensutveckling (17), vill arbeta som sexolog framöver (16), samt personlig utveckling (12). En stor andel vill forska inom sexualitet och sexuell hälsa (13). Konklusion: Studenternas varierande bakgrund och förväntningar på programmet innebär att lärarna bör sträva efter Scholarship of Teaching (Kreber 2002), dvs. både vara experter på sitt område och på att undervisa. Men studenternas skilda kompetenser kan också användas i utbildningen, utifrån metaforen ”lärande som deltagande i en social praktik” (Sfard 1998). En stor andel av masterstudenterna avser att fortsätt studier på forskarnivå, vilket bör uppmärksammas av högskolan.