Malmö University Publications
Planned maintenance
A system upgrade is planned for 13/12-2023, at 12:00-13:00. During this time DiVA will be unavailable.
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Relationer, mötesplatser och projektlogikens utmaningar: Aktuella arvsfondsprojekt i Göteborg
Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS), Department of Social Work (SA).ORCID iD: 0000-0002-6555-3875
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten utvärderar 16 Arvsfondsprojekt som genomförts i Göteborg. Projekten har stor spridning vad gäller syfte och målgrupp, men alla samverkar i någon form med den offentliga sektorn för att hitta nya metoder och former för arbetet med barn och unga. Syftet är att ta tillvara erfarenheter och kunskaper från dessa projekt och synliggöra det arbete civila organisationer gör. Fem av projekten har studerats mer djupgående, de övriga 11 ingår översiktligt. Uppdragsgivaren (Arvsfonden) har följande övergripande frågor: • Vilka spår lämnar Arvsfondens pengar och under vilka betingelser lämnar pengarna spår? • Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på? • Hur upplever målgrupperna insatserna? • Hur många har deltagit i verksamheten? Till dessa har jag lagt ytterligare två frågor: • Vilka grupper når projekten och vilka når de inte? • Hur förhåller sig projekten till kommunal och offentlig verksamhet? Fokus ligger framför allt på två grupper som är kopplade till projekten: • de som arbetat med projekten, i synnerhet projektledarna, som kan förklara hur arbetet organiserats, vilka övergripande resultat man uppnått, vilka mål som satts upp och hur deltagare har rekryterats och fått tillgång till projektarbetet • de som tagit del av projekten, det vill säga projektets målgrupp. Rapporten visar att de flesta projekt lyckas med sina målsättningar och har relativt stor spridning. Samtidigt visar undersökningen att det är ett tufft klimat för civilsamhället med hård konkurrens om bidrag, deltagare och utrymme. Ansvaret för välfärden flyttas allt mer från det offentliga till civilsamhället, och i takt med det ökar också kraven på projektmedarbetarna som tvingas möta en allt mer komplex social utsatthet. För att förstå detta klimat med konkurrens och krav har projektens lärdomar analyserats genom ett lokalt, socialt och politiskt perspektiv på civilsamhällets och de sociala projektens villkor. Ett antal teman sammanfattar rapportens slutsatser. Arbetet pågår inom ramen för en projektlogik Alla projekt arbetar inom ramen för en projektlogik som innebär konkurrens om medel, deltagare och utrymme. Konkurrensen finns på samtliga nivåer från deltagarnivån, via projekten till finansiärer. För att förstå projektens spridning, spår och överlevnad behöver denna logik analyseras. Här spelar exempelvis Arvsfonden en viktig roll, men också offentliga aktörer och naturligtvis organisationerna och projekten själva. Platsens betydelse eller icke-betydelse För att kunna bidra till social förändring och för att kunna få tillgång till och bibehålla ett förtroende hos målgrupperna krävs oftast en stark lokal förankring. Många av projekten saknar en sådan lokal förankring men flera har en genomtänkt strategi som innefattar plats och rum. Det kan exempelvis handla om att arbeta för att försöka skapa mötesplatser som inte begränsas av specifik platstillhörighet. Organisationerna har olika relation till sina projekt I rapporten diskuteras hur organisationerna som äger projekten förhåller sig till dem, och relationsnivån får konsekvenser för hur projektmedarbetare och deltagare kan arbeta i projekten. För vissa blir projekt och organisation nästan samma sak medan det för andra är skilda verksamheter där projekten riskerar att gå miste om bland annat internt stöd och resurser. Relationen mellan organisation och projekt påverkar möjligheterna för överlevnad, men också projektets spår och spridning. Projekten har olika relation till sina deltagare En annan relationsnivå är den mellan projekt och deltagare. Vissa projekt uppkommer, genomförs och utvecklas tillsammans med sina deltagare eller efter ett behov som deltagarna uppmärksammat. Andra projekt vill nå en specifik grupp människor med sin verksamhet, vilket försvårar deltagarnas medbestämmande och inkludering i projekten. Många behöver stödfunktioner och möjlighet att anställa personal Stora krav ställs på projektledare och projektmedarbetare som arbetar inom sociala projekt. De möter en allt mer komplex och svårhanterlig social utsatthet i samhället och måste även hantera den projektlogik som nämndes ovan. Detta innebär utmaningar och påverkar projektmedarbetarnas möjligheter att genomföra sina arbeten. Därför finns det ett ökat behov av stödfunktioner såsom processhandledning, samt möjligheter att anställa mer personal och få stöd för att söka medel. Samarbeten med offentliga aktörer är ofta sårbara Flera av projekten samarbetar med olika offentliga aktörer, exempelvis skola eller olika kulturella institutioner. Dessa aktörer bär med sig sina egna logiker och mål, vilket kan skapa utmaningar för projekten. Exempelvis innebär samarbeten med skolan att eleverna kanske inte deltar frivilligt, och det innebär ofta en personbundenhet genom att några medarbetare snarare än hela organisationen är involverade i samarbetet. En del projekt samarbetar också med olika kommunala projekt, som i sin tur agerar inom ramen för en projektlogik. Detta försvårar långsiktighet och social förändring. Göteborgsandan och civilsamhällets roll har förändrats Villkoren för det civila samhället i Sverige har förändrats, inte minst genom att det får ett allt större ansvar för social välfärd. Rollen har förändrats från att vara ett komplement till att bli ett alternativ för välfärdssamhället., och ibland också ett verktyg för välfärdssamhället. Trots denna rollförskjutning finns samma förväntningar på att civilsamhället ska agera i samförstånd med den politiska makten. På samma sätt har den politiska och ekonomiska makten av tradition agerat i Göteborg genom ett påstått samförstånd som ibland kallats för Göteborgsandan. Civilsamhällets projekt i Göteborg behöver därför både hantera förändrade krav på civilsamhället generellt och navigera sig genom det lokala politiska landskapet i Göteborg. Detta får konsekvenser för vilken roll civilsamhället kan ha; det handlar både om att kunna bibehålla en förankring och ett förtroende hos sina respektive målgrupper och om att göra detta utan att utmana den politiska makten för mycket

Place, publisher, year, edition, pages
Arvsfonden , 2016.
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:mau:diva-13149Local ID: 21796OAI: oai:DiVA.org:mau-13149DiVA, id: diva2:1410196
Available from: 2020-02-29 Created: 2020-02-29 Last updated: 2022-06-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

http://www.arvsfonden.se/sites/default/files/article_reports/arvsfondens_utvard_rapport_2016_-_relationer_motesplatser_o_projektlogikens_utmaningar.pdf

Authority records

Herz, Marcus

Search in DiVA

By author/editor
Herz, Marcus
By organisation
Department of Social Work (SA)
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 101 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf