Naturvetenskap kommuniceras med mängder av olika representationer och syftet med denna presentation är att visa en analysmodell för elevers meningsskapande vad gäller multipla representationer. Utgångspunkter är Lemkes terminologi för språket som meningsskapande samt teoretiska modeller: Peirce´s triad modell, Dewey´s end-in-view samt Johansson & Wickman´s organiserande syften för hur meningsskapande av representationer sker. Detta leder till en analysmodell som prövas på ett en serie lektioner i årskurs åtta där eleverna producerar en representation av sammanhang i kroppen. När eleverna producerade en representation av ämnes cirkulation i kroppen blev en del teman föremål för förhandling, exempelvis transport av ämnen och transformation av ämnen. Språkligt berör förhandlingen ordnivån och semantiska mönster (orden tillsammans). Ämnen som kommer in i kroppen benämndes först som mat och luft, men under diskussionen om hur dessa ämnens transport skulle visualiseras uppstod ett behov av att förklara hur ämnena tar sig mellan organ. Eleverna införde metaforen ”hoppa över”, exempelvis hoppar syre över från lungorna till blodet och genom att använda en mellanspråklig metafor som ”hoppa” kunde eleverna fortsätta sitt arbete (de upplevde end-in-view). När transport skulle visualiseras representerades ”hoppet” med pilar och text. Här handlar det om benämningar av ämnen (ord-nivå) i en riktning mot ett alltmer vetenskapligt språkbruk, exempelvis mat-näring- näringsämnen-glukos och luft-syresyremolekyl. Texten ledde till ett behov av att representera transformation av ämnen och här skapade den spatiala restriktionen (Prain & Tytler, 2012) ett behov av formelskrivning förklaring på olika organisationsnivåer som semantiska mönster.