Inomhuslekland är en växande affärsverksamhet i Sverige. Runt om i landet finns och skapas miljöer till vilka barn och vuxna kan komma under sin fritid, men också inom ramen för skolverksamheter. Under namn som "Busfabriken" och "Lek och buslandet" säljs lekfullhetens arenor, enligt principer om betalning per besökstillfälle. I denna presentation fokuseras dessa lekland, eller "funzones" som de benämnts i internationell forskning (McKendrick et al 1999, 2000a, 2000b). Jag startar i Langers (2002) bestämning av en "barndomens kulturindustri" för att förstå leklandsbranschens tillväxt, men syftar här även till att utveckla denna genom Lefebvres (1991) förståelse av hur rum och vardagsliv kommersialiseras och systematiseras. Presentationen utgör en inledning till ett planerat, mer omfattande, projekt. Jag inleder således med några centrala utgångspunkter i förhoppningen att få respons på upplägget - vad gäller teoretiska möjligheter och empiriska exempel.