Utifrån relationen mellan det lokala och det globala klassrummet beskrivs hur 26 lärare från 16 länder erfarit en förändrad lärarroll vid undervisning av elever (14-18 år) i en nätbaserad global kurs om hållbar utveckling. Lärarna var ämneslärare i biologi, fysik, geografi, IKT, kemi, matematik, miljökunskap, språk och samhällskunskap. Forskningsdata utgörs av lärares skriftliga redogörelser av deras erfarenheter som svar på intervjufrågor, vilka analyseras genom ett fenomenografiskt angreppssätt. Studien visar att deltagande lärare ser komplexiteten i lärandet för hållbar utveckling i globala sammanhang, Global Learning for Sustainable Development (GLSD), och vill arbeta ämnesgränsöverskridande med hållbarhetsfrågor i globala nätverk. Överlag förändrade lärarna sin undervisning markant genom att ta risker och skapa en lärandekultur grundad på samarbetet i det utvidgade globala klassrummet. Slutsatsen är att gränsöverskridande samverkan sker. Ämne, lärprocess och relationer bildar en helhet och fungerar som en pedagogisk undervisningskontext, vilken kännetecknas av accelererande komplexitet och didaktiska paradigmskiften, som kan omformas i kvalitetsmålstyrda grundläggande strukturer och lärandemiljöer. Ungdomar kan behöva hjälp med att packa upp information och omforma den till kunskap (literacy skills) – läsförståelse och kunskapsbildning – användbar för dem. För globalt lärande för hållbar utveckling kan dialoger behöva tränas. Lärare, forskare och skolungdomar kan tillsammans samskapa (co-create), artikulera och visualisera ämnesområdets komplexitet och lärandets problematik och möjligheter. Lärarna måste veta vad de inte vet, men också vad de vet. Centralt är att vidga undervisningen för hållbar utveckling – världen och de verkliga frågorna måste tas in i klassrummet.