HA 17. Ritualer och identiteter. Norden och Europa ca 1000-1300 JUNGFRUN OCH NUNNAN? RITUELL KONSTRUKTION AV KVINNLIGA IDENTITETER I SVENSK MEDELTID Abstract: Ritual studies är ett fält som de senaste decennierna gett nya insikter i maktkonstruktion och maktlegitimering. Genom ritualer som alla i samhället tog del av (både vardagliga och högtidliga) konstruerades, upprätthölls och förmedlades de kollektiva identiteterna och därmed också maktstrukturerna i samhället. Elitskikten använde ritualer till att organisera de sociala relationerna och legitimera den sociala ordningen; via ritualer bekräftades och omfördelades makt. Ritualer gav således samhället en vertikal och horisontell sammanhållning. Frågan är dock om ritualer var ett verktyg för att skapa en stabil samhällelig ordning och om det verkligen fanns en konsensus i samhället och hos aktörerna i ritualerna om innebörden och effekten av de konstruerade, performativa ritualerna? Oavsett, så är ritualernas konstruerade karaktär sällan så tydliga som när ett samhälle genomgick en transformation, när nya sociala och politiska realiteter måste översättas till nya symboler och ritualer. Dessa kan då underlätta steget in i det nya, där alternativa maktstrukturer, sociala relationer och även religionssystem måste legitimeras. Ritualer spelar en viktig roll i denna process genom att underlätta för vissa grupper att skaffa sig tolkningsföreträde. Denna halvdagssession avser att diskutera ritualer och symboler i det medeltida Norden där tonvikten ligger på konstruerandet av olika kollektiva identiteter. Sessionen skall bland annat diskutera vilken relationen var mellan de performativa handlingarna och de andliga dimensionerna som dels var instrumentella delar av ritualerna, dels ofta var föremålet för dem. Fokus kommer således i stor utsträckning riktas mot socioreligiös och sociopolitisk interaktion. Även frågan om vad makt egentligen innebar skall utforskas; vilka maktstrukturer existerade och hur konstruerades performativa handlingar? Och, slutligen, det mest centrala; vad förmedlade ritualer, hur användes de och hur utvecklades de över tid i olika kulturella kontexter? Den europeiska höviska kulturen började sitt intåg i Sverige under 1200-talet. Genom Alsnö stadga ca 1280 formaliserades och infördes också det svenska frälset, en aristokrati med privilegier och skyldigheter enligt europeiska mönster. Mot början av 1300-talet fick det inhemska höviska idealet sina första litterära uttryck i de tre riddarromanerna som nu går under det kollektiva namnet Eufemiavisorna samt även genom en rimkrönika, Erikskrönikan. Dessa verk är unika för svenskt 1300-tal och som sådana ovärderliga källor till de nya idealens konstruktion och genomslag. Den världsliga elit som fanns i Sverige omtolkade således sin makt i enlighet med dessa ideal, ett nytt maktspråk slog igenom. Ridderskap, hövisk kultur, hövisk kärlek var nya fenomen och de verkar också ha behövt uttolkas genom tydliga ritualer då litteraturen genomsyras av olika former av ritualer. Genom performativa ritualer, skådespel, kunde den gamla eliten genomgå en transformering till det nya ridderskapet, med riddare och jungfru som två normativa könsideal. Hur gick då detta till? Hur kunde den gamla eliten omtolka sig själva? Mitt paper skall utforska konstruktionen av de nya kvinnliga könsidealen genom att undersöka performativa ritualer kring kvinnor i Erikskrönikan. Jag skall djupanalysera framställningarna av jungfrun och nunnan, men även andra kvinnoideal såsom drottningen, i olika passager för att nå en bild av maktkonstruktionen i det svenska medeltida samhället.