Den feministiska forskningen har belyst hur kroppar har konstruerats som olika och därmed som biologiska (legitima, eviga, naturliga) grunder för sociala skillnader (t ex Grosz 1994, Gatens 1996). På idrottens kulturella arena ställs frågor om kroppen som naturlig eller skapad och om ”naturliga” könsskillnader på sin spets. R. W. Connell (1987) har diskuterat idrotten som del i ett socialt upprätthållande av kön, något som hon menar är nödvändigt på grund av att biologin utgör en alltför bräcklig grund. Samtidigt kan idrotten just i egenskap av kroppslig praktik utgöra en arena för utmaning och omförhandling av diskurser om kropp, kön och biologi, vilket Judith Butler diskuterat i sin artikel ”Athletic Genders”. I avhandlingen Nationen på spel analyserar jag hur idrottande kroppar representeras i svensk veckopress (Bildjournalen, Idun, Se, Vecko-Journalen och Vecko-Revyn). Med kropp och nation som intersektionella analytiska nav utvecklar jag en metodologi som syftar till att generera en djupare problematisering och förståelse för det historiska sammanhanget. I denna presentation diskuterar jag hur representationer av kvinnors idrottande – som utmaning av de diskurser som knyter kroppsligt arbete, ansträngning, aktivitet, muskler och kroppskontroll till kön – förstås och förhandlas kulturellt. En av avhandlingens bärande frågeställningar handlar om de sätt på vilka den mediala iscensättningen av kroppar och av det svenska struktureras av samspelande maktdimensioner – kön, sexualitet, ”ras”/etnicitet, klass och ålder/generation. Materialet från olympiska spel är, genom att såväl kropp som nation här hamnar i fokus, särskilt lämpligt för att utforska dessa aspekter.