Studien har följt undervisningen i ett flerspråkigt NO-klassrum under två och ett halvt år med fokus på nyanlända elevers språkanvändning i autentiska utforskande samtalssituationer i NO-undervisningen. Studiens syfte är att ur ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera flerspråkiga elevers utforskande samtal och tydliggöra på vilket sätt eleverna använder de språkliga resurser som de har tillgängliga för att kommunicera ämnesinnehållet tillsammans med sina klasskamrater, samt att tydliggöra enskilda nyanlända elevers ämnesspråkliga progression. I analysen av de först insamlade materialen blir elevernas kodväxling, elevernas växling mellan förstaoch andraspråk i autentiska NO-undervisningssituationer under diskussioner med klasskamrater tydlig. Analysen riktas därför in på vilket sätt kodväxling mellan första-och andraspråk kan utgöra en språklig resurs i kommunikativa undervisningssituationer i NO för nyanlända elever. Resultatet visar att kodväxling mellan första- och andraspråk ökar nyanlända elevers diskursiva rörlighet (Nygård Larsson, 2011) dvs. elevernas förmåga att röra sig mellan och inom olika diskurser i det naturorienterande lärandet. Eleverna i det flerspråkiga NO-klassrummet rör sig i språkliga loopar. De kodväxlar mellan olika språk, första- och andraspråk och vardagligt- och ett mer vetenskapligt språkbruk, då de rör sig i en växelverkan mellan en vardaglig diskurs och den mer vetenskapliga diskursen elever möter i NO-undervisningssammanhang. Genom att eleverna rör sig i dessa språkliga loopar ökar elevernas rörelseförmåga mellan och inom olika diskurser, vilket betyder att de får större möjlighet att kontextualisera det abstrakta ämnesinnehållet till egna erfarenheter vilket bidrar till en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Referens Nygård Larsson, P. (2011). Biologiämnets texter: Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Malmö högskola: Lärarutbildningen.