Det är inte längre självklart varför man skall läsa och studera skönlitteratur. Om det hade varit det så hade det inte funnits något behov av läskampanjer à la World Book Day. Den idag strida strömmen av böcker som går till läsningens försvar hade varit onödig. Den akademiska litteraturteorins enorma expansion under efterkrigstiden sammanfaller med en försvagning av litteraturens betydelse i och för samhället. Det är bara i tider när litteraturen är ifrågasatt som frågan om varför vi egentligen skall läsa den behöver ställas. Trots denna osäkerhet om litteraturens värde möts vi ändå i många sammanhang av en närmast religiös tro på att den goda boken skapar goda människor. Harvey J. Graff myntade 1979 begreppet ”literacy myth” för att påvisa att den starka föreställningen om att literacy i sig leder till en lång lista med bra saker inte håller för historisk granskning. I analogi med Graffs term vill jag introducera begreppet ”Literature Myth” för att på samma sätt visa hur våra föreställningar om litteraturens goda värden och effekter ofta vilar på för givet taganden snarare än kritisk argumentation. Med utgångspunkt i min nya bok Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning kommer jag att urskilja ett antal centrala element i denna myt och koppla dem till exempel från bland annat utbildningssystemet, läsfrämjande kampanjer, handböcker i konsten att läsa litteratur och biblioterapi. Syftet är att inbjuda till fördjupad reflektion över vad litteraturläsning egentligen skall vara bra för i vår tids post-litterära mediekultur.

It is no longer obvious why one should read and study literature. If this had been the case there would be no need for reading campaigns à la World Book Day. The increasing number of books defending the art of reading would have been superfluous. The post-war boom within literary theory coincides with a weakening of literature’s importance in and for society. It is only in times when literature is questioned that we really have to ask ourselves why we should read it. Despite this uncertainty about the value of literature there is still a widespread and almost religious belief that good literature creates good individuals. In 1979 Harvey J. Graff coined the phrase ”literacy myth” in order to criticize the strong notion that literacy in itself, regardless of historical context and social circumstances, leads to a long list of good things – from rational thinking to democracy. In analogy with Graff’s term I wish to introduce the concept “Literature Myth” in order to show how our ideas about the positive values and effects of literature often rely on taken for granted assumptions rather than critical reasoning. In my presentation I will highlight a couple of core elements in this myth, which are scrutinized more thoroughly in my latest book, entitled Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning (2012) [The Good Book. Contemporary Notions of Literature and Reading]. Examples are taken from a wide range of sources: educational policy documents, reading campaigns, books on the art of reading, and bibliotherapeutical texts. The purpose of the presentation is to make a plea for a deeper and more creative commitment to the question why one should continue to read literature in a culture which German philosopher Peter Sloterdijk (1999) has called both post-humanistic and post-literary.