I mitt föredrag vill jag diskutera flerspråkiga elevers utveckling av ämnesspråk i skolans ämnesundervisning. Jag tar här utgångspunkt i synen på språket som ett centralt lärandeverktyg och kommunikativt redskap. I diskussionen utgår jag framförallt från resultaten i min avhandling Biologiämnets texter – text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass (2011), som bland annat visar på att eleverna behöver ett funktionellt och ämnesrelevant språk för att nå framgång inom biologiämnet. Resultaten från studien visar även på att högre betygsnivåer kräver ett relativt självständigt och avancerat skrivande och läsande inom ramen för mer förklarande och argumenterande textaktiviteter (ang. textaktiviteter, se t.ex. Holmberg 2006, jfr genrepedagogikens genrebegrepp, t.ex. Veel 1997). Jag vill därför bland annat diskutera textaktiviteter såsom ett sätt att förstå ett skolämnes funktionella sätt att hantera sitt kunskapsområde, samt även relatera detta till flerspråkiga elevers studieframgång och behov av en språkmedveten ämnesundervisning. Referenser Holmberg, P. (2006). Funktionell grammatik för textarbete i skolan. I: I. Lindberg & K. Sandwall (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. (Rapporter om svenska som andraspråk, ROSA nr 7.) Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet. Nygård Larsson, P. (2011). Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Doktorsavhandling i svenska med didaktisk inriktning. Malmö: Malmö högskola/Lunds universitet. Veel, R. (1997). Learning how to mean – scientifically speaking: apprenticeship into scientific discourse in the secondary school. I: F. Christie & J. R. Martin (eds.), Genre and Institutions. Social Processes in the Workplace and School. London: Continuum.