Pedagogiskt utvecklingsarbete - i form av utmaningsbaserat lärande - möter unga i övergångssituationer och i varierande lärandekontexter utifrån globaliseringens lokala uttryck. Globala miljö- och hållbarhetsfrågor blir alltmer akuta och svårgripbara och där vi måste rusta vår lärarstudenter och skolungdomar - vår samtida generation - med kritiska kunskapsförmågor (Bowden & Marton, 1998). Hållbar utveckling i högre utbildning är ett brett fält som inbegriper såväl formuleringar i övergripande måldokument som konkreta handlingsplaner på institutionsnivå, gällande allt från miljöanpassning av universitetet som fysisk verksamhet, till frågan om hållbarhetsperspektiv i utbildningarnas eller forskningens innehåll (UE4SD, 2016). Bland de utbildningar som ges är lärarutbildningarna (Rauch & Steiner 2013; Wals 2014) av särskilt intresse avseende utvecklandet av kompetenser för samhällets övergång till hållbarhet. Skolan når de flesta medborgare och bildar en grund för ungas fortsatta utveckling, men påverkar även deras syn på kunskapsparadigm, värderingar och expertis. Medan utbildning och yrkesutövning efter grundskolan delas upp i olika specialiseringar, kan elever i skola och förskola bilda grund för en integrerad transdisciplinär syn på samhället och den värld vi lever i. Avseende förskola och yngre barns introduktion till hållbarhetsfrågor har det argumenterats att de tidiga åren har stor betydelse för barnets syn på sig själv och på sin plats i världen. De tidiga åren är också viktiga för barnets relation till andra livsformer. Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att introducera högkomplexa hållbarhetsfrågor i förskolan, som syftar till att stärka barnets utveckling och socialisering genom lek-baserad pedagogik. Problematiskt är även att naturvetenskaplig kunskap förmedlas genom lärare som inte själva har en stark utbildning inom naturvetenskaper. Hållbar utveckling i det globala rummet förutsätter ungdomars kunskapsbildning i lokala undervisningskontexter varigenom reflekterade erfarenheter kopplas till lärande. Relation till plats har identifierats som väsentlig i engagemang för hållbarhet, samtidigt som det är viktigt att knyta till förståelse av globala samband. Avgörande för i vilken utsträckning lärarutbildningar skapar utrymme för lärarstudenter att utveckla kompetens i utbildning mot hållbarhet är även (1) kopplingar till forskningsmiljöer som fokuserar miljö- och hållbarhetsfrågor, (2) möjligheter att arbeta på tvärs över samhälls- och naturvetenskaper (3) och handlingsorienterad kunskap.