Alla elever, oavsett val av skola och egen bakgrund, har rätt till goda möjligheter att utveckla såväl sina kunskaper som sina språkliga resurser i skolans alla ämnen. Skriftliga texter i skolan, inte minst inom det naturvetenskapliga ämnesområdet, kännetecknas ofta av en hög grad av informationstäthet, abstraktion och teknikalitet. Skolans ämneslärare har en central uppgift i att utmana och stödja elevernas förståelse av och utveckling mot ett kunskapsrelaterat skolspråk, vilket kan förstås som ett komplext samspel mellan kunskapsutveckling och språkutveckling (Macnaught m.fl. 2013; Nygård Larsson, 2011). I den här presentationen utgår jag teoretiskt från framför allt systemisk funktionell lingvistik och Matons Legitimation Code Theory (LCT) (t.ex. Macnaught m.fl. 2013), vilket relateras till ett andraspråksperspektiv på lärande (se t.ex. Cummins, 2014). Resultat från ett designbaserat forskningsprojekt redovisas (Science and Literacy Teaching, SALT, Vetenskapsrådet). I synnerhet fokuseras inspelade och transkriberade helklassamtal mellan lärare och elever i naturvetenskaplig undervisning (årskurs 7) (Nygård Larsson, 2018). Läraren arbetar med att öka elevernas engagemang och medvetenhet om naturvetenskapliga uttryckssätt och synsätt. Resultaten från analyser av helklassamtal visar på en dynamisk språkanvändning där språket i vågliknande rörelser gradvis rör sig mot mer ämnesspecifika och skriftspråksliknande uttryckssätt, framförallt en mer nominaliserad naturvetenskaplig diskurs. Resultaten fördjupar förståelsen av ämneslärares diskursiva strategier för att stödja elevers kunskaps- och språkutveckling.