Svensk skola och utbildningsväsende kännetecknas av segregation, av en medveten och åsyftad åtskillnad mellan olika grupper av barn/elever, sett i ett längre historiskt perspektiv. Det som inte var lika/ inte skulle bli lika/ skulle hållas isär. Skola och utbildning var uppdelad framför allt efter klass och kön, men också relaterat till religion och plats. Åtskillnad var en huvudprincip. Efter en historiskt sett mycket kort, men politiskt väl förankrad period av "en skola för alla" några decennier i slutet av 1900-talet, representerar det svenska skolväsendet åter en i det närmaste flerparallellig skola. I kapitlet diskuteras skolans likvärdighetsuppdrag utifrån begreppen normativ och empirisk legitimitet. Den förra har stått i fokus genom ett stort antal skolreformer, den empiriska legitimiteten kan dock ifrågasättas.