Tidiga insatser i förskola kan tolkas som specifikt relaterade till bedömning och dokumentation som stöd för barns utveckling och lärande och för verksamhetsutveckling. En utmaning, sedan införandet av den reviderade läroplanen i svensk förskola, är hur dokumentation av enskilda barns lärande och förändrade kunnande inom olika målområden relateras till utvärdering och kvalitetsutveckling av förskoleverksamheten i stort, och inte till att bedöma varje barn mot förutbestämda kunskapskrav, nivåer eller mål att uppnå. Denna policydrivna utmaning är föremål för professionellas intressen och frågan är hur forskningen möter behov av redskap för bedömning och dokumentation i svensk förskola. Syfte och frågeställningar Syftet med delstudie 2 är att kartlägga praktiknära forskning med fokus på bedömning och dokumentation i förskola. Ett specifikt syfte är att framställa forskningsresultaten i en didaktiskt orienterad sammanställning. Övergripande fråga Vad karakteriserar forskning med fokus på bedömning och dokumentation i förskolan mellan 2006-2014? Delfrågor • Vilket innehåll studeras? Vilka teoretiska ingångar framträder i forskning om bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka former av dokumentation och bedömning framträder? Vilka metoder används i studier av bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka nivåer, aktörer och funktioner framträder i studier av bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka tendenser kan identifieras? Vad säger forskning om bedömningskompetens i förskola? Hur möter forskningen behov av redskap för bedömning och dokumentation i svensk förskola? I delstudie 2 berörs avslutningsvis även frågan om hur en samverkansmodell och plattform kan vidareutvecklas som kan bidra till att skapa gemensamma mötesplatser för utbyte mellan forskning och beprövad erfarenhet gällande bedömning, dokumentation och kvalitetsarbete. Design, metod och sökresultat Designen i delstudie 2 kan betecknas som en konfigurativ kartläggning med aggregerade inslag. I denna är sökarbetet av forskning grundligt och systematiskt men gör inte anspråk på att vara heltäckande. Inkluderade studier baseras snarare på underlag som text än på mätdata/registerdata (statistisk/kvantitativ bearbetning). Bidragens unikhet och framväxande begrepp är framträdande. Med ”praktiknära” avses studier som är handlingsrelevanta för lärare och verksamma i förskola. Studier för, av och med lärare fokuseras men det ingår också studier om lärares bedömning och dokumentation. Kartläggningens resultat presenteras i tre former: sökresultat, analysresultat och resultat i form av en plattform och samverkansmodell (BeDoK). Sökmetod redovisas i olika steg och de slutliga sökresultatet inkluderar 153 studier, med en majoritet av vetenskapliga artiklar och drygt 25 övriga studier, inkluderat avhandlingar, rapporter/forskningsöversikter. Den skandinaviska databasen på förskoleområdet; Nordic Base of Early Childhood Education and Care (NB-ECEC) fokuseras mellan 2006-2012. Inventeringen i den skandinaviska databasen kompletteras med nationella och internationella studier i andra databaser, tidskrifter och forskningsöversikter. Referee-granskade artiklar och doktorsavhandlingar inkluderas som vetenskapliga studier. Även om majoriteten av studierna är baserade i Skandinavien-Norden (ca 80) och Europa (10 utom Norden), samt Australien, Nya Zeeland och USA (ca 50), ingår även exempel på studier med bas i samtliga världsdelar, inkluderat Afrika (syd), Asien, och Sydamerika (Chile). Analysresultat Analysresultatet redovisas efter en didaktiskt orienterad design. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap och frågor enligt följande: Nivå (var?) och aktör (vem/vilka?) Analysresultatet visar att studierna kan placeras mellan mikro-makronivå. Olika aktörer, som exempelvis OECD, stat, huvudmän, förskollärare, barn, föräldrar, chefer och konsulter, både använder och producerar bedömning och dokumentation. Bedömning i dokumentation kan i sammanhanget belysas som gränsobjekt på och mellan mikronivå (som individ- och gruppnivå), institutionell nivå (mellan institutioner som förskola, hem, skola och BVC), kommunal nivå (mellan huvudmän, chefer och ”nyckelaktörer”) och makro-nivå (stat, vetenskap, marknad och civil sfär). Gränsobjekt avser registrerade objekt (dokumentation) som utgör en länk i och mellan praktiker på olika nivåer. Innehåll och teoretiska ingångar (vad?) När det gäller innehåll kan de kartlagda studierna exempelvis fokusera språk-kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik, musik, bild, social kompetens, lek, normer, delaktighet och demokrati. Språk-kommunikation är ett relativt vanligt innehåll i studierna kopplat till bedömning och dokumentation. Teoretiska ingångar i studierna har stor vidd och kan vara inriktade på psykologiska, utvecklingsekologiska, sociokulturella, läroplans- och utvärderingsteoretiska, kommunikationsteoretiska, diskursteoretiska, ekonomiska, nyinstitutionella, postkonstruktionistiska och neurovetenskapliga perspektiv och närmanden. Sociokulturella och mer övergripande socialkonstruktionistiska riktmärken är framträdande. Metod och form (hur?) I studierna framträder både kvantitativ och/eller kvalitativ bearbetning av data, med betoning på kvalitativ bearbetning: inkluderat etnografiska studier, dokumentstudier, kartläggningar, fallstudier, ”views study”, diskursanalytiska studier, longitudinella studier och tvärsnittsstudier. Exempel på dokumentationsformer och registreringstekniker som framträder i studierna är foto, skrift, ljudregistrering, videofilm, digitala dokument och bloggar, observation, kartläggning, test, pedagogisk dokumentation, portfolio och ”learning stories”, checklistor, intervjuer/samtal, IUP (Individuella Utvecklings¬Planer), veckobrev, enkäter (som mäter kundnöjdhet) och BVC-dokument (BarnaVårdsCentral-dokument vid hälsokontroll). Vidare exempel är standardiserade skattningsverktyg och dokumentationsredskap som TRAS (Tidig Registrering Av Språk¬utveckling), StegVis (program för 4-6-åringar inriktat på social och emotionell utveckling), START (Livskunskap för 1-3-åringar), ECERS (Early Childhood Enviroment Rating Scale), CLASS (Classroom Assessment Scoring System), ITERS (Infant/toddler Environment Rating Scale) och BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet: läroplansstyrt självskattningsmaterial i Sverige). Sammantaget kan dessa dokumentationsformer ses som någon form av ”pedagogisk-didaktisk dokumentation” (educational documentation). Olika bedömningsformer framträder med skiftande teoretisk bas, såsom utvecklingspsykologiskt baserade bedömningar, personbedömningar, kunskapsbedömningar och ibland graderade bedömningar av kunnighet, självbedömningar, narrativa och verksamhetsinriktade bedömningar samt graderade och standardiserade verksamhetsbedömningar (kriterierelaterade bedömningar). Bedömningsformer som är invävda i dokumentation på olika nivåer kan sammantaget vara både interna och externa, ha summativa och formativa drag och röra sig mellan linjära och icke-linjära riktningar. Funktion (varför?) I majoriteten av studier i NB-ECEC framträder företrädesvis närmanden där bedömning och dokumentation ses som resurs och stöd i förskolors kvalitetsarbete, men studier kan också vara inriktade på bedömning och dokumentation som studieobjekt (”topic”) i kritiska perspektiv. Sammantaget kan förskollärarna främst tolkas se dokumentation som ett redskap för professionalisering och stöd för att genomföra sitt uppdrag (i enlighet med skollag, läroplan och riktlinjer) – ett redskap för att fånga och stödja barns perspektiv och lärande, samt involvera och informera föräldrar. Förskollärarna kan också uttrycka tveksamheter i förhållande till att dokumentationsarbetet tar mycket tid och att de inte haft tillräckligt med reflektionstid för att analysera dokumentationen. Tendenser, bedömningskompetens och hur forskningen möter behov i svensk förskola Generellt framgår att studier om dokumentation i förskola, speciellt pedagogisk dokumentation, har blivit mer omfattande under senare år. Forskning om bedömning är mer blygsam, men ett ökat intresse kan noteras för processinriktad bedömning och bedömning av barns kunnande på individnivå. Bedömningsformer karakteriseras av att vara mer inriktade mot verksamhet i nordiska studier, medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå samt på externa standardiserade bedömningsformer i utomnordisk och internationell forskning. Samtidigt kan en tendens till samexistens av dessa inriktningar spåras i senare nordiska förskolestudier. Några studier belyser Transformativ bedömning, ett begrepp och redskap för kritisk-didaktisk reflektion som kan möta praktik- och professionsnära utmaningar och samtidigt fånga förskolans komplexa bedömnings- och dokumentationspraktiker i de- och recentraliserade målstyrningssystem. Transformativ bedömning rör sig mellan externa-interna och linjära-icke-linjära bedömningar i komplexa nätverk mellan olika nivåer, funktioner och filosofiska riktningar. När det gäller likvärdighetsfrågor och arbetet med att stödja varje barns utveckling och lärande, indikerar det sammanvävda analysresultatet behov av flerstämmig bedömningskompetens. Sammantaget finns ett underskott av studier som belyser bedömning och bedömningskompetens i förskola.