Här flätas kapitlen 8–12 om ”Att undervisa” och de skiftande teoretiska perspektiven och ingångarna samman. Förskollärares undervisningskompetens behöver vara flerstämmig för att möta varje enskilt barns behov. Barn kan exempelvis å ena sidan gynnas av mer strukturerade upplägg, och å andra sidan stimuleras av mer öppna upplägg. Professionell förmåga i en förskola i förändring utprövas i termer av ”flerstämmig undervisningskompetens”. Konkret kan dimensioner av undervisning framträda vid olika tider och i rum med arrangemang som exempelvis kan framkalla omsorgssamspel, begreppslek, tema- och projektorienterad verksamhet, utforskande, skapande och kritiska handlingar.