Det här kapitlet handlar om sista skedet av arbetsprocessen – det faktiska skrivandet av muntlig historia till en sammanhängande akademisk text. Genom exempel från både svensk och internationell litteratur diskuteras här några huvudsakliga konsekvenser av val och formulering av en central forskningsfråga för den slutgiltiga texten. Exemplen är uppdelade enligt deras betoning av vad den muntliga historikern Alessandro Portelli kallar för den muntliga historiens tre nivåer – händelsernas historia, minnets historia, och slutligen samspelet mellan dessa två första nivåer. Fokus ligger på textens övergripande tema, forskningsfråga, struktur samt hur författaren i fråga använder sig av det muntliga materialet. Kapitlet reflekterar därigenom kring hur en text inom muntlig historia kan skrivas fram utifrån en central forskningsfråga.