Texten tar sin utgångspunkt i det faktum att invandringen till Sverige har ökat markant under senare decennier. Även om det idag från politiskt håll finns en ambition att göra migration till en strategi för ekonomisk utveckling och arbetskraftsförsörjning så befinner sig en del migranter i Sverige, exempelvis asylsökande, under en övergångsperiod i en utsatt och sårbar situation. Därmed är de frågor som lyfts i skriften högst relevanta för vår samtid: Vad är ett rättssäkert mottagande? Hur införlivas barns rättigheter i asylmottagningen och introduktionen? Vad innebär en genuskänslig asylprövning? Vilka skillnader finns det mellan hur asylmottagningen är tänkt att vara och vad det faktiskt är eller hur det uppfattas? Vilka rättigheter har förvarstagna? I detta inledande avsnitt berörs vidare globaliseringens konsekvenser för migrationsströmmar, nationalstatens intresse av att kontrollera migration samt det demokratiska underskott som präglar flyktingpolitiken genom att de människor som berörs av politiken inte har möjlighet att påverka densamma. En kort introduktion till det rättighetsperspektiv som är genomgående i skriften följer därefter. Avslutningsvis lyfts fram det antagande som omgärdar skriften som helhet: Det bemötande människor från andra länder får från samhällets sida är ett slags temperaturmätare på hur samhället är rustat för att möta människor som befinner i utsatta och sårbara situationer.